Diktaturkram som diktaturkram II
”När jag var yngre ägnade jag mig också åt bojkotter. Ju äldre jag har blivit, desto mer övertygad blir jag om att man ska skapa kontakter och öppna samtal.”
Så avfärdar kådisarnas gammelsmurf Alf Svensson kritiken mot att han låtit Tunisiens auktoritäre president Zine El Abidine Ben Ali bjuda in honom och frugan, till den nätta kostnaden 32 000 kronor.
Han har väl lärt sig av mästarna, Affe. För det var ju precis samma sak Lassarna Werner och Ohly sa, när deras bjudresor respektive öststatskramande fördes fram i ljuset: Vi ville föra dialog. Vi imponerades av deras sociala framsteg. Vi trodde att de var en motmakt mot ondskan i världen. Och så vidare.
Nästa gång kanske inte kristdemokraterna är så snabba att kasta första stenen.
(Tidigare på Mothugg: Moderaternas, sossarnas och kungahusets diktaturfjäsk.)
