Freivalds svarslös om Dawit Isaak
I dag svarade utrikesminister Laila Freivalds på en fråga om Dawit Isaak från folkpartisten Anita Brodén (2004/05:1396). Fast så mycket till svar har hon inte att ge.
Freivalds hänvisar till EU. Men Sverige vågar till exempel inte kräva att EU fryser sitt bistånd till Eritrea tills landet lever upp till den respekt för mänskliga rättigheter som samarbetsavtalen kräver. Som i så många andra frågor tycker regeringen att det är viktigare att foga sig i än att forma den gemensamma EU-linjen.
Freivalds berättar att ambassadör Folke Löfgren besökt Eritrea i mars och då tagit upp fallet. Att han den här gången (till skillnad från vid sitt besök i fjol) kom i håg att nämna Dawit visar förhoppningsvis att han har tagit in något av vår kritik. Men Folke Löfgren har aldrig drivit Dawits fall – eller Kifleyesus Ogbacristos innan han dog – utan har hela tiden nöjt sig med Eritreas arroganta hållning.
Och att Freivalds ”inte kan redovisa alla delar av vårt agerande” ger jag inte mycket för. Om Freivalds måste spela ut att UD skickar fram honorärkonsuln i Asmara – ett rent hedersuppdrag utan diplomatisk betydelse – så tror jag inte att hon har några bättre kort på hand.
Men nu har regeringen i alla fall utsett ambassadör Bengt Sparre till nytt sändebud till Asmara. Med militär bakgrund och diplomatisk erfarenhet från Syrien, Egypten, Yemen och Kina verkar han lovande för att hantera regimen i Eritrea.
Och det är inte en dag för tidigt – snarare 1 304 dagar för sent.
