Knähunden Ohly
Med risk för att låta som den vanliga borgerliga McCarthy-gnällaren: Jag förstår inte hur man kan rösta på vänsterpartiet. Men då syftar jag inte på deras revolutionära poser.
Jag struntar blankt i om Lars Ohly kallar sig kommunist, om Eva Björklund sitter i deras styrelse eller att Ali Esbati vill röka ut överklassen (vem vill inte det?).
Nej, det värsta med vänsterpartiet är inte kommunistretoriken, utan sakpolitiken, närmare bestämt: att den inte finns. Vad har vänsterpartiet över huvud taget åstadkommit under alla dessa år som regeringens knähund? Ingenting!
Miljöpartiet har åtminstone fått sänkt bokmoms och en egen myndighet åt Matz Hammarström.
Jag har frågat alla vänsterröstare jag känner och ingen kan ge ett konkret exempel på någon endaste hjärtefråga vänsterpartiet har lyckats få igenom. Det brukar dock inte bekomma dem: De röstar ju på vänsterpartiet för att partiet står för solidaritet, typ.
Jo tjenna. Nu finns inte ens det skälet. Att hålla Göran Persson under armarna i budgetförhandlingen är uppenbarligen viktigare för Ohlys vänsterparti än att låta 34 000 gömda flyktingar få uppehållstillstånd. Kan man svika sina ideal tydligare än så?
