Och apropå Steven Johnsons tes att populärkulturen gör oss smartare: Precis som Johnson visar hur dataspel, tv-serier och filmer blivit allt mer komplicerade – från Pac Man till Grand Theft Auto, från Starsky & Hutch till Sopranos, från lean-back till sit-forward – upptäcker Extra allt de kognitiva utmaningarna i att gilla skotsk popmusik.
Categories
3 replies on “Svart skjorta, blont hår, slips förbi bältet”
Började inte den IQ-trenden redan med Kraftwerk?
För övrigt är det väl intressant att globaliseringen verkar göra oss allt mer löjligt lika? Nivelleringen revolutionerar – snart talar vi alla globaliska, tänker med hjälp av Madonna och visualiserar vägen till spårvagnen med hjälp av Matrix…
Jo, eller ännu tidigare, om man får tro Johnson. Flynn-effekten – den successiva absoluta förbättringen av IQ-resultaten – sammanfaller med tendensen att populärkulturen blir allt mer raffinerad.
Och tesen om att globaliseringen homogeniserar är precis vad Potter och Heath – på ett både intellektuellt och underhållande sätt – dissar i The Rebel Sell: Den moderna, globaliserade marknadsekonomin och masskulturen – Systemet – lyckas producera just en allt mer förfinad heterogenitet – eftersom vi alla vill vara alternativa, udda, coola, speciella, eller bara visa att vi har bättre smak än massan.
Därför, kära Vänstra stranden, tror jag du skulle gilla diskussionen på morgondagens ISK. Hjärtligt välkommen!
Det låter som en intressant diskussion. Tyvärr får ni dck klara er utan min närvaro :-).
Genom ditt inlägg kan man dock börja fundera på vad hetero- och homogenitet betyder. Jag sa aldrig att globalisering homogeniserar. Jag sa att vi blir lika och att globaliseringen är en nivellering. Det betyder inte nödvändigtvis att vi blir lika i uttryck, men våra referensramar blir desamma. Men det är bra, Johan, jag är tacksam över att du skärper mina argument!