Arbetslinjen segrar i Eritrea
Eritrea har slutat dela ut mat till sin hungrande befolkning för att minska sitt beroende av utländskt bistånd. Istället ska 2,3 miljoner eritreaner, som är beroende av nödhjälp, tvingas att arbeta för staten för att få mat, rapporterar Reuters.
Arbetslinjen i nödhjälpen stöter förstås på kritik från internationella frivilligorganisationer. Men presidentens rådgivare Yemane Ghebremeskel kontrar med en ödmjukhet så typisk för den eritreanska regeringen:
”Who are these people to say they care more than the government for the welfare of these people?” he said, referring to the foreign response to reports of food shortages in recent months.
”At the critical time it was the government which was buying from commercial markets abroad. The international response (at that time) was inadequate. Nobody can lecture this government.”
Det enda man kan hålla med regimen om är att internationellt matbistånd förstås inte löser svältproblemet på Afrikas horn.
Men det verkliga problemet är att Eritreas befolkning inte har några demokratiska rättigheter, att regeringen sedan 2001 har bommat igen den oberoende press som annars skulle rapportera om den ständigt hotande hungerkatastrofen, att alla privata initiativ slås ned och civilsamhället krossats av den totalitära regimen, att hundratusentals människor fortfarande inte kunnat återvända till sina byar efter det senaste kriget och att armén binder upp mer än var tionde eritrean.
Det är det verkliga problemet.
