Utomeuropeiska klassiker i politisk filosofi
Nu i oktober ger jag en grundkurs i politisk filosofi och som alltid bygger läroplaner, läroböcker och antologier på en västerländsk tradition av grumpy old farts från Platon till Rawls. Men vilka utomeuropeiska klassiker borde in?
Själv är jag gödd på denna västerländska kanon, men på rak arm kommer jag på en handfull politiska tänkare som utan tvekan kvalar in i döda politiska filosofers sällskap:
- Kautilya (ca 350-283 fvt) har kallats det antika Indiens Machiavelli. Liknelsen borde förstås gå i omvänd riktning, men säger ändå något om hans verk Arthashastra, en handbok i statskonst, strategi och politisk ekonomi.
- Konfucius (551-479 fvt), förstås, vars inflytande över Ostasien till dags dato knappast kan underskattas (nyligen upphottad av Yu Dan till en Kinas egen Dr. Phil).
- Sun Zi (540-496 fvt). Krigskonsten är fortfarande en bästsäljande flygplatsbok.
- Ibn Khaldun (1332-1406 evt) som en del krönt till samhällsvetenskapernas fader, långt innan de uppfanns på andra sidan Medelhavet (tipstack till CK).
Fler förslag på klassiska tänkare eller verk?

