Apropå strukturrealismen: Tidskriften International Relations firade i fjol 50- respektive 30-årsjubileet för Kenneth Waltz båda portalverk Man, the state and war (1959) och Theory of international politics (1979) med två specialnummer (23:2, 23:3).

Här finns ett antal godbitar, som Daniel Deudneys republikansk-materialistiska kritik av neorealismen, en personlig betraktelse från Waltz himself om hur han kom att skriva sina verk och Michael Williams, som argumenterar för att Waltz’ teoribygge kan läsas som ett subtilt försvar för demokratiskt utrikespolitiskt beslutsfattande (vilket tycks placera Waltz i samma paradoxala sits som Mearsheimer, Morgenthau och Carr). Jean Bethke Elshtain levererar den feministiska kritiken av Waltz’ analysnivåer under den självklara, klockrena rubriken Woman, the state and war.

Relaterade inlägg

1. Om Waltz, realismen och demokratin
2. Den realistiska paradoxen
3. Fem bra politisk teori-bloggar
4. IR, Ior och liberalismen
5. Realisterna som ville rädda världen