Mozzarella och marknadsliberalism
Ytterligare en tidsresa: bokprisregleringen. I Sverige avskaffades de fasta bokpriserna på 1970-talet, i Norge regleras de fortfarande, i syfte att skydda norska förlag mot kommersialisring och utländska (det vill säga: svenska) uppköp.
Resultatet: Dyrare böcker, mindre utbud. Fast de importerade, engelskspråkiga böckerna tycks relativt prisvärda. I Sverige vill författarförbundet återinföra fasta bokpriser för att skydda branschen och författarna — gissningsvis mot den demokratiserande revolution boktryckarkonsten just nu genomgår.
Min bloggande granne Sovjetstaten lägger till en tidsresa i mataffären: Norska livsmedelsaffärer betraktar mozzarella, bechamelsås och andra ursvenska stapelfödor som exotiska kulinariska delikatesser.
Å andra sidan: Medan svenskar just håller på att vänja sig vid friheten i att kunna köpa huvudvärkstabletter i matbutiken har Norge sedan nio år avreglerat apoteksbranschen, med bättre tillgänglighet som följd.
På det hela taget vet jag inte om jämförelsen är till Sveriges eller Norges fördel.
Men jag vill göra en annan poäng: Årtionden av storsvensk normspridning har gett Sverige (mer än sina nordiska grannar) en laddad, symbolisk roll i politiska debatter runt om i Europa, en roll som inte svarar mot landets obetydliga storlek.
Men det ligger i propagandans natur att den inte speglar verkligheten. (Jämför den bortglömda revolutionen: Svenskt demokratibistånd exporterar en historieförvanskning.)
Vad både liberaler och deras motståndare i dessa debatter ofta missar är att Sverige på många punkter är ett av Europas mest marknadsliberala länder.1
Och det är en bra sak, alltså, för vilken svenska sossar borde få mer kredd.
Noter
- Gissar att det rimmar någotsånär med Berghs tes, men jag har tyvärr inte läst boken — än.[⇑]

