Kommentarer till Krattans blöta näsa

Av: Johan

Johan — Mon, 15 Feb 2010 07:37:18 +0000

@Malin mfl: Akademisk frihet ger bra svar på tal. Ser fram emot din – och än mer ministerns – syn på saken:
http://akademiskfrihet.wordpress.com/2010/02/11/svar-pa-tal-till-tobias-krantz-politiskt-sakkunniga/

Av: Erik

Erik — Thu, 11 Feb 2010 13:55:02 +0000

Det är inte en slump att det är just Malin Strid, en av nubbs stora entusiaster för 15 år sedan, som nu förstår det kloka i att besvara kritik mot regeringen i en kommentarstråd. Läs mer här:

http://www.mothugg.se/2009/03/19/gammelpartierna-vs-piratpartiet-3/

Av: Malin Strid

Malin Strid — Thu, 11 Feb 2010 13:38:18 +0000

Även i Aftonbladet framgår det att det är Högskoleverket som ska stå för granskningarna.

Av: Martin

Martin — Thu, 11 Feb 2010 12:19:41 +0000

Minsann, här får man svar direkt från regeringen!
Ni går alltså sida vid sida med folket, vars förtroende ni bär (som Fredrik Reinfeldt förmodligen skulle ha sagt).

Det är skönt att se att alla de miljoner av skattebetalarnas pengar som avsatts till att kommentera på bloggar också gör konkret nytta i vardagen ;-). Dock vore det kanske mer kostnadseffektivt att gå ut i AB med en dementi?

Av: Malin Strid

Malin Strid — Wed, 10 Feb 2010 11:43:20 +0000

Nej, Tobias ska inte läsa kurskataloger med rödpenna i handen.

Vad det handlar om är att Högskoleverket på sedvanligt sätt ska granska om kurserna håller en acceptabel vetenskaplig nivå.

Hittills har dock endast utbildningar som kan leda till en examen omfattats av granskningarna. Nu får HSV i uppdrag att kartlägga vilka utbildningar som inte omfattas av deras ordinarie granskningscykel och granska ett urval utifrån hur de uppfyller de krav på högre utbildning som anges i 1 kap. 2, 8-9 §§ högskolelagen.

Läs gärna http://www.regeringen.se/sb/d/12475/a/138618

Vänligen

Malin Strid, politiskt sakkunnig hos högskole- och forskningsminister Tobias Krantz

Av: Andreas Bjurström

Andreas Bjurström — Mon, 01 Feb 2010 21:25:39 +0000

Ja, retorik av typen överdrift * :-)
Men även:
1: Grund-dogm, syftande på Smith och klassiska ekonomer, de är ju grunden till dogmen, inte neo-klassiker. Sen har ju allt utvecklat sig åt en massa håll, men det får du skriva en bok om Bergh :-)
2: Ideologisk statement (framgår av kontexten). Jag ser nationalekonomi som politisk ekonomi, en vetenskap genomsyrad av diverse normativa och politiska ställningstaganden. Att detta döljs i modeller och kvantifiering ändrar inte på detta.

Hyperbol (grek. hyperbole ”överdrift”, av hyperballo ”överdriva”) är inom retoriken en medveten överdrift. Man tar i mer än vad som egentligen är riktigt sant. Genom att överdriva vill man öka meningens verkan.

Av: bergh

bergh — Mon, 01 Feb 2010 20:48:55 +0000

det faktum att du skrev ”nationalekonomisk teori tror på synliga händer, allt blir bra om allt får sköta sig själv. Det är ju en välkänd grund-dogm.”

Med nationalekonomisk teori åsyftas vanligen den neo-klassiska.

Men din motfråga gör att jag genast ändrar mig till att tro att citatet var av mer retorisk karaktär :-)

Av: Andreas Bjurström

Andreas Bjurström — Mon, 01 Feb 2010 14:27:23 +0000

Bergh, vad får dig att tro att citatet var menad som en bra beskrivning av den neoklassiska mainstream-ekonomin?

Av: Bergh

Bergh — Mon, 01 Feb 2010 14:00:13 +0000

Apropå att uttala sig tvärsäkert om andra discipliner: detta uttalande är väl ingen bra beskrivning ens av den neoklassiska mainstream-ekonomin:

”allt blir bra om allt får sköta sig själv”

För övrigt vill jag ge en eloge till signaturen Martin för den härligt Hayek-inspirerade argumentationen mot forskningsministern!

Av: Andreas Bjurström

Andreas Bjurström — Mon, 01 Feb 2010 13:34:10 +0000

Korrigering: Bibliometri måste också nämnas. Antingen som del av kunskapssociologin (om man använder kategorin brett inkluderande, typ STS i bredast möjliga betydelse) eller mer rimligt, som ett eget område närbesläktat med kunskapssociologin. Bibliometri (scientometri) = den kvantitativa studien av vetenskapen som empiriskt objekt.
Här är det kanske inte så bra med förkunskaperna hos forskare i allmänhet, men kvantitativa vetenskaper har fördelen att de delar samma metoder och även i hög grad samma teorier om vetenskap (bibliometri är fortfarande i hög grad positivistisk och vill ogärna problematisera ”relativisera” vetenskap på ett kritiskt sätt). Bibliometriker är en samhällsvetenskapens ingenjörer, de tar fram modeller och styr och ställer men vill egentligen inte veta så mkt, hehe (säger jag, vars forskning hittils haft en stark bibliometrisk prägel i empiriskt material och metodval).