Precis som Charles Beitz tycks Seyla Benhabib ha en skev bild av hur den internationella MR-regimen ser ut och funkar, åtminstone som hon beskriver den i Another Cosmopolitanism (Oxford UP, 2006).
Month: March 2012
När jag slängde ut tesen om den nordiska MR-paradoxen svarade Erik med en relaterad gåta: Varför finns det inga organisationer som tar mänskliga rättigheter inom Norden på allvar? Givet vissa allmänt goda förutsättningar: Varför har vi inte har sett någon rättighetsrevolution i de nordiska länderna?
I torsdags presenterade jag en uppsats (pdf av presentationen) vid GU:s seminarium i praktisk filosofi och politisk teori. Uppsatsen syftar till att korsbefrukta normativ, kosmopolitisk teori om legitimitet i global governance-institutioner med positiv, liberal teori om internationella MR-institutioner. Texten ska ingå i en kommande volym om internationella MR-institutioners legitimitet och jag fick en hel del matnyttiga kommentarer vid seminariet.
Categories
Projekt i dåtid, nutid, framtid
Några projektrelaterade uppdateringar.
I ett tidigare inlägg beskrev vi de nordiska ländernas MR-ambivalens som motsägelsefulla beteenden på MR-politikens olika domäner. Å ena sidan: de nordiska länderna (a) lyckas de facto förverkliga mänskliga rättigheter bättre än många andra länder i världen och (b) för en offensiv utrikespolitik för att främja mänskliga rättigheter (exempelvis i multilaterala organisationer och i bilateralt utvecklingsbistånd). Å andra sidan (c) uppvisar de en motvilja mot att låta internationella MR-normer påverka deras inrikespolitik, som vi exemplifierade med vissa kontroversiella konventioner och tilläggsprotokoll.