Skolans läroböcker om demokratins historia

Ett tredje fynd är Sten-Ove Larssons studie av demokratibegreppet i skolböcker1 Larsson analyserar hur svenska läroböcker i medborgarkunskap, historia och samhällskunskap från tre perioder – ca 1930, 1950 och 1970 – framställer demokratin som system.

Vad som är särskilt intressant utifrån vår tes om den bortglömda revolutionen handlar om hur demokratins historia framställs:

“I såväl Helgers som Rydéns läroböcker i medborgarkunskap omnämndes förhandlingarna vid härads- och landskapstingen och kungavalen vid Mora stenar som tidiga uttryck för demokratiska drag hos svenskarna. Rydéns lärobok innehöll, förutom hans redan omnämnda avsnitt om de skandinaviska folkens storhet, en passus som är värd att notera — han gav Engelbrekts ovan omnämnda unionsfientliga parti i början av 1400-talet beteckningen demokratiskt. I Herlitz’ lärobok från början av 1930-talet påpekades att vårt statsskick sedan länge haft demokratiska inslag i form av att bönderna under lång tid varit representerade i vår riksdag. Han menade också att våra nuvarande fri- och rättigheter, som är typiska för demokratin, inte går tillbaka på franska revolutionens frihetsidéer utan har sitt ursprung i den inhemska traditionen, som bygger på konungens ed i den gamla kungabalken. I läroböckerna kring 1950 tillkom att demokrati var ett grekiskt ord som betydde folkstyre, men den antika demokratin förklarades i allmänhet inte närmare. De redan angivna ‘demokratiska’ inslagen från den inhemska historiska traditionen återkom – därtill framhölls den kommunala självstyrelsens betydelse för demokratiutvecklingen i Sverige.”

Även i skolans läroböcker förmedlas alltså uppfattningen att demokratin i Sverige är inhemsk och uråldrig, vilket rimmar väl med ett inflytelserikt synsätt i samhälls- och historievetenskaplig forskning.

En vacker dag ska jag uppdatera det där arbetspappret… Stay tuned.

Noter

  1. Larsson, Sten-Ove. “Demokratibegreppet i skolans läroböcker sedan 1920. En projektskiss.” Statsvetenskaplig Tidskrift 100, no. 2 (1997). http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/3055/2617.[]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *