Sedan 1945 har både folkrätten och författningsrätten allt mer kommit att reglera staters interna förhållanden. Men om nu nationella rättighetskataloger och internationella MR-avtal utför samma funktion – att skydda fundamentala rättigheter och begränsa vad regeringar kan göra mot sina befolkningar – varför behöver vi båda systemen? Continue reading
Varför ska vi ha ett folkrättsligt system av internationella mänskliga rättigheter, om deras implementering ändå huvudsakligen sker, om alls, genom politik inom staterna? Och givet att demokratiska staters författningar listar rättigheter som ofta överlappar med dem som återfinns i internationella traktater, vad är mervärdet av det internationella rättighetsskyddet? Det är en intressant fråga. Continue reading
En liten fundering så här dagen efter: Ponera att SD efter valet 2018 eller 2022 sitter i regering och inleder en orbanisering av Sverige. Hur skulle vi i dag kunna förbereda oss för det scenariot för att minimera skadeverkningarna? Continue reading
Hur står sig idén om nordisk exceptionalism om vi ser till individuella klagomål under Europakonventionen för mänskliga rättigheter? Nog utmärker sig de nordiska staterna – men inte alltid för att deras medborgare finner mindre anledning att klaga till Strasbourg än andra västeuropéer. För Sverige, Finland och Island är det snarare tvärtom. Continue reading
Varför har advokater och domare spelat en så obetydlig roll i utvecklingen av den politiska liberalismen i Sverige? Det är frågan jag ställer i ett nytt arbetspapper, som analyserar det så kallade rättskomplexets roll i Sveriges politiska historia under 200 år. Continue reading