Who’s who i legitimitetsteorin
Mina neo-leninistiska skrivråd blev till ett helt papper, som kritiserar Allen Buchanan & Robert Keohanes teori om internationella institutioners legitimitet. Läs mer →
Mina neo-leninistiska skrivråd blev till ett helt papper, som kritiserar Allen Buchanan & Robert Keohanes teori om internationella institutioners legitimitet. Läs mer →
Just nu sitter jag med Allen Buchanan & Robert Keohanes artikel om internationella institutioners legitimitet och klottrar marginalerna fulla med ”who?” och ”whom?”1 Läs mer →
Bara så där, rätt upp och ned: Fem bra bloggar som hör hemma i den politiske teoretikerns flödesläsare. Läs mer →
Vi gillar att Oslo, jämfört med Göteborg, är mer uppkopplat mot internationella akademiska nätverk. Regelbundet bjuder till exempel en mängd institut, forskningsprogram och priser in prominenta forskare att hålla föredrag. Läs mer →
I dag är realisterna de konservativa cynikerna, glädjedödare mot alla försök att förändra den rådande världsordningen. Men de klassiska realisterna hävdade att globala reformer både var nödvändiga och önskvärda i det långa loppet, visar William Scheuerman i en färsk artikel.1 Läs mer →

Det rawlska paradigmet förutsätter att vi formulerar rättviseprinciper för ett idealt samhälle och sedan tillämpar dessa principer för vårt icke-ideala samhälle här och nu. De rawlske menar att vi måste ha ett sådant idealt samhälle för ögonen, även om vi kanske aldrig kommer att uppnå det, för att våra krav på förändring här och nu ska ha ett mål och en riktning. Så vad är det för ett samhälle? Läs mer →
Frihandel främjar fred, hävdar liberaler. Sanningen är så etablerad att den knappt behöver en referens. Men i en färsk artikel utmanar Edwin van de Haar denna common knowledge i IR. Inte nog med att liberaler inte kan ta patent på frihandel-främjar-fred-tesen; centrala tänkare som liberalismen skriver in i sin historia såg snarare samband mellan handel och krig.1 Läs mer →
Våren har kommit till Tigerstaden och vi fortsätter utläggningen om det realistiska alternativet till den dominerande moralismen i samtida politisk filosofi. Läs mer →
Jag hade, som befarat, missat något väsentligt: I en snart 40 år gammal artikel beskriver Dankwart Rustow Sveriges demokratiska transition som ”late and rapid.”1 Rätt så — bara synd att den historien överskuggats av idén att Sveriges demokratisering var långsam och gradvis. Läs mer →
I senaste International Theory går Andrew Moravcsik några ronder mot Beate Jahn (1, 2), apropå hennes ideologikritik av hans liberala preferensteori, som vi nämnde här. Närapå ett karaktärsmord på karaktärsmördaren, på det hela taget väl utfört. Jahn svarar med en halv pudel.