Det metaforiska underskottet
För en tid sedan lyssnade jag på en forskarpanel som diskuterade huruvida det finns ett demokratiskt underskott i global governance. Medan forskarna inte var helt eniga om huruvida demokrati har bäring på internationella institutioner, tycktes ingen ha problem med att tala om det eventuella problemet i termer av ett underskott. Vilket fick mig att fundera: Varför tar vi underskottsmetaforen för given? Läs mer →
Den rena dukens politik
En annan intressant sak i Karl Poppers gamla fetdiss av den platonska utopismen är att han kopplar samman dess kompromisslösa radikalism med dess esteticism. Läs mer →
Where the streets have no name
Vi har snöat in på så kallad slum — eller stad, om man så vill — på sista tiden. Här tre tips på temat. Läs mer →
Efter MR-kulmen
Jag lekte runt med Google Book Ngram Viewer – och fick en glasklar illustration till Samuel Moyns tes att MR-diskursen sköt fart i mitten av 1970-talet och nådde sin kulmen runt millennieskiftet. Sedan dess har intresset för mänskliga rättigheter falnat, i alla fall i de böcker som ingår i Googles textkorpus.
Livet är någon annanstans
När det är tyst här beror det på att vi är upptagna med annat. Som att trolla runt i andras kommentarstrådar. Läs mer →
Farlig politisk teori
Hur farliga är politiska teoretiker? I en färsk artikel i Crispp hävdar Burke Hendrix att abstrakt, normativ politisk teori ofta missförstår de centrala moraliska problem som står på spel i verkliga fall, och att vi som ägnar oss åt den sortens teoretiserande därmed också blir farliga politiska aktörer. Läs mer →
Att hitta guldkornen i guldfiskminnet
Jag läser Steven Johnsons senaste flygplatsbok Where good ideas come from, och hans Devonthink-baserade arbetsflöde inspirerar. Borde man inte kunna aggregera alla textflöden man producerar och sedan köra lite personal data mining på alltihop? Läs mer →
Berman, socialdemokratin och statens bortdöende
I morgon tänkte jag gå och lyssna på Sheri Berman som håller ett föredrag uppe på Blindern utifrån The primacy of politics: Social democracy and the making of Europe’s twentieth century (Cambridge UP, 2006). Läs mer →
Det beror på-principen
Över lunch i kantinen diskuterade vi ett gäng principer som vi skulle kunna kalla ’det beror på’-principer. Vad de har gemensant är att de ser ut som principer, och tycks ha ett innehåll som skulle kunna vägleda politisk handling, men i själva verket är de tomma, innehållslösa. Det bästa svar de kan ge på frågan ”Vad bör vi göra?” är ”Det beror på.” Läs mer →

