”Enligt våra ledamöter i Byggnadsnämnden har de fått beskedet av tjänstemännen att planerna som Yimby presenterat är genomförbara, rent praktiskt. Vår bedömning är att planerna är förenliga med de utgångspunkter som vi har med frågetecken för ekonomin. Efter detta besked från SBK vi är beredda att gå vidare med Yimbys förslag och se om vi kan få ekonomi i det som inkluderar upprustning av de icke exponerade husen till en god livsmiljö.”

Förutom att Andreassons besked är glädjande i sig — hela södra Gårda kan räddas på riktigt — så är det kul att se ett nätpolitiskt fenomen som Yimby röra om i politiken. Vi tar det till intäkt för en mer generaliserbar visdom i vår tes om hur Piratpartiet skiljer sig från gammelpartierna.

Liksom PP är Yimby en organisation som är svår att tänka sig utan de verktyg som dator- och internetrevolutionen sätter i händerna på oss. Med hjälp av Google Maps, Sketchup och liknande verktyg kan vem som helst leka planarkitekt i dag. Och vi som i åratal har tröttat ut våra närmast sörjande genom att tjöta om vikten av lokaler i gatuplan kan nu utbyta åsikter och kunskap med likasinnade, via Yimbys blogg och forum. Samtidigt bygger Yimby gemenskaper postdigitalt, genom stadsvandringar och pubkvällar.

Yimby skapar på så vis en kompetens i stadsplaneringsfrågor som utmanar den traditionella expertisen på arkitekt- och stadsbyggnadskontor, vilket resulterat i en rad genomtänkta och konstruktiva yttranden över olika detaljplaner. Missta mig nu inte för värsta sortens rörelseromantiserande sociolog — genom deltagande infiltration vet jag att den typiske Yimbyiten är en snubbe i 30-årsåldern med för många högskolepoäng, centralt belägen bostadsrätt och dyra sneakers. Sådant är nu det politiska livet.

Nå, inte bara Yimby är att gratulera åt att ha fått med sig Miljöpartiet på tåget, utan hela Göteborg, eftersom Socialdemokraterna därmed torde stå utan stöd för den vanvettiga idén att riva landshövdingehus för att bygga ännu fler parkeringsplatser.

Efter Abraham Staifos krönika i GP lyfte Johannes Åsberg den gåta vi alla grunnar på i Gårdagate: What’s in it for MP? Det torde vara en PR-mässig katastrof för MP att ett år före valet ge grönt ljus för att riva landshövdingekvarter för att lämna plats åt ytterligare ett parkeringshus.. Men ingen har kunnat visa upp någon kohandelstrofé.

Den frågan besvarar Niklas Svensson med en plausibel konspirationsteori: MP har kommit överens med Socialdemokraterna om att svälja rivningen i Gårda i utbyte mot en gång- och cykelbro över älven. Miljödomstolens nej till bron sinkade dock dealen:

”Kommer dealen i dager finns fortfarande risken för röster att bryta den för att istället bevara Gårda. Något konkret resultat ifråga om bron finns inte heller att dunka upp som svar på kritiska frågor, bara att man gamblade med Gårda som insats och nu är vinstutfallet i form av bron osäkert. Att en stor fråga mörkats på högsta nivå i flera år ser inte heller snyggt ut, rent ’o-MP-iskt’ i ögonen på medlemmar & potentiella väljare på gräsrotsnivå.

Kia har ett kort kvar i leken; om hon fortsätter att gå på S-linjen i Gårdafrågan bryter hon inte dealen och behåller S-stödet i brofrågan. Hon inser att Gårda verkar kunna räddas ändå tack vare V och de borgliga, så hon räknar med att den politiska dynamiten i den frågan nog snart kommer ebba ut av sig själv ändå – inte mycket att oroas för på lite sikt.”

Som Kalle rapporterade i går hävdar Kia Andreasson att Socialdemokraterna vill riva hela Gårda, och att MP lyckats avstyra planerna och därmed räddat Gårda — i alla till hälften. Johannes, själv socialdemokrat, visar dock att påståendet om Socialdemokraterna inte är sant: Sossarna har aldrig sagt att de vill riva hela Gårda, och även om de ville riva hela Gårda skulle de fortfarande behöva MP:s och V:s stöd — och inte ens då skulle det gå:

”För det tredje, även om S ville riva hela Gårda och hade egen majoritet så skulle det ändå inte gå. Kvarteren längs Mölndalsån är nämligen klassade som riksintresse, vilket betyder att de inte får utsättas för ”påtaglig skada”. Det är Länsstyrelsen, inte Göteborgs kommun, som bestämmer i den frågan.”

Nå, om MP verkligen kommer att hålla fast vid att husen i Gårda ska rivas för att lämna plats åt fler bilar, så krävs ändå även Vänsterpartiets stöd. Hur går snacket i Vänsterpartiet i Göteborg? Kanske bloggande vänsterpartister, som Erik Berg, kan hjälpa till att skingra dimmorna.

Nå, det tycks i alla fall röra på sig i de gröna leden. Eva Obenius, tidigare KF-ledamot, vill utreda Gårda mer:

”Jag vill som miljöpartist ha en blandad bebyggelse i Göteborg. Det är ont om centrala billiga lokaler/bostäder. Vi ska givetvis vara oerhört aktsamma med att ytterligare riva gamla kulturvärda byggnader. I Gårda finns en kreativ potential som jag innerligt hoppas att vi lokalpolitiker förstår att beakta.”

Även Emmali Jansson (MP), ersättare i byggnadsnämnden, förordar att ”kommunen borde utreda hur och om det går att bevara samtliga hus i Gårda och i så fall vilket innehåll de skulle kunna ha”. Emmali har ju tidigare skrivit klokt om vikten av att utveckla istället för att riva:

”Jag tänkte osökt på ett annat gammalt textilfabriksområde som med hjälp av lite renovering och ombyggnation blivit ett kreativt center, nämligen M50 i Shanghai som numera rymmer akritektkontor, galleri, ateljéer mm.

Förhoppningsvis kan dessa goda exempel leda till att vi mer och mer inser att rivning inte är en lösning, utan att det funkar bra med lite omarbetning.”

Om Emmali nu definitivt tagit ställning mot rivningen i Gårda förtjänar hon en applåd. Boråsmiljöpartisten Heiti Ernits bidrar med ett urbanekologiskt perspektiv på Gårdafrågan:

”Det är oerhört viktigt att vi bevarar och vårdar, våra gamla hus – de är viktiga rariteter i det urbana ekosystemet där de bidrar till den urbana mångfalden. De bidrar till oss själva och våra samhällen; de är en del av oss, vår utvecklingshistoria och förhoppningsvis, vår framtid.”

Nå, den som mer än någon annan kan bringa klarhet i hur Miljöpartiet resonerar och agerar i Gårdafrågan är förstås kommunalrådet Kia Andreasson själv. Hennes blogg har tyvärr inte uppdaterats sedan 10 mars. Vi är många göteborgare, gröna som röda som blå, som skulle vilja höra Kia förklara hur hon resonerar i frågan om Gårdas framtid.

För MP-ledningen tycks det inte handla mycket om sakfrågan, utan mer om att visa regeringsduglighet i samarbetet med sossarna. Kalle P rapporterar på Yimby från gårdagens MP-möte:

”Det var även en del tal om ”realpolitik”. [Kia] Andreasson rapporterade om hur socialdemokraterna vill riva hela Gårda, och att miljöpartiet har lyckats stoppa dessa planer genom sin uppgörelse. Andreasson, som ursprungligen inlett Gårda-diskussionen med Göran Johansson, hävdar således att mp i själva verket har ”räddat Gårda”.

När rivningshållningen väl försvarats avslutades mötet med en diskussion om hur miljöpartiet skall förklara denna position gentemot väljarna. Stadsbyggnadsansvariga hävdade att det är viktigt att det kommuniceras att mp gjort denna deal med en socialdemokrati som vill riva allt.”

Så slår man in en kil:

1. Lägg ett galet förslag.
2. Moderera det en aning.
3. Ta kredd för att det trots allt inte blev så helgalet som det först tycktes.

Well, den retoriska finten bör vi förstås motverka och se till att frågan ges en korrekt vinkling: När grävskoporna rullar in i Gårda är det tack vare Miljöpartiet. Bevara Gårda skriver mer om det spelet bakom rivningen av Gårda:

”Mp respektive V har fått politiska löften om helt andra saker (exakt vad vet jag inte, kanske rent utav pariserhjulet…) i utbyte emot att västerpartiet och miljöpartiet röstar för att Gårda ska rivas. Det här betydde att det yrkande som lades fram av Kjell Björkqvist (fp) och som fick stöd av folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna då röstades ner i byggnadsnämnden.

Nu till det intressanta. Det går att ta frågan vidare till nästa politiska instans om den röstas ner i byggnadsnämnden, eller, det går att omarbeta och ompröva beslut. Och, har jag förstått saken rätt så kommer frågan om Program för del av Södra Gårda Göteborg att tas upp även i kommunalfullmäktige av folkpartiet. Men även här så behövs stöd från miljöpartiet och vänsterpartiet för att socialdemokraterna ska kunna rösta ner den.

Ska man se det lite krasst så är det vänsterpartiet och miljöpartiet som då antingen räddar Gårda eller lägger Gårda på slaktbänken. Om de som är gräsrötter kan påverka de som är folkvalda så kan de ändra ställning.”

Kom ihåg det 2010.

Uppdatering: Abraham kommenterar i GP, vilket Johannes kommenterar på Yimby:

”Om det är så att Kia Andreasson har gett upp halva Gårda i utbyte den andra halvan så är det en obeskrivligt usel deal. Miljöpartiet kan ju utan minsta problem rädda hela Gårda om de vill. Det är bara att rösta emot rivningsbeslutet när det kommer till kommunfullmäktige.

Det enda rimliga är att Andreasson fått något annat i utbyte. Frågan är vad det är och varför hon valde att inte berätta om det för sina medlemmar. Det finns det nog en och annan miljöpartist som är nyfiken på.”