Jag tog en kaffe på Baker Hansen med Powell & Mitchell, som undersöker varför vissa stater är mer villiga att acceptera den internationella domstolens (ICJ) jurisdiktion än andra.¹ Läs mer →

Noter

1. Powell, Emilia Justyna, and Sara McLaughlin Mitchell. “The International Court of Justice and the World’s Three Legal Systems.” The Journal of Politics 69, no. 02 (7, 2008).[⇑]

Borde inte det välordnade samhället ge liberaler rysningar? Jag läste om Karl Poppers gamla klassiker The open society and its enemies för att kika på en alternativ, för-rawlsk idé om det goda, liberala samhället.¹ Läs mer →

Noter

1. Popper, Karl. The open society and its enemies. London: Routledge, 2002. Routledge Classics utgåva har dock en alldeles för hård limbunden rygg, så att boken vägrar ligga uppslagen. Det försvårar läsningen-skrivningen. Lustigt nog har A theory of justice perfekt tjocklek för att kilas in mot datorskärmen och tvinga upp The open society.[⇑]

Just nu sitter jag med Allen Buchanan & Robert Keohanes artikel om internationella institutioners legitimitet och klottrar marginalerna fulla med ”who?” och ”whom?”¹ Läs mer →

Noter

1. Allen Buchanan & Robert O. Keohane, 2006: The legitimacy of global governance institutions”, Ethics & International Affairs, 20:4, 405-437.[⇑]

Det rawlska paradigmet förutsätter att vi formulerar rättviseprinciper för ett idealt samhälle och sedan tillämpar dessa principer för vårt icke-ideala samhälle här och nu. De rawlske menar att vi måste ha ett sådant idealt samhälle för ögonen, även om vi kanske aldrig kommer att uppnå det, för att våra krav på förändring här och nu ska ha ett mål och en riktning. Så vad är det för ett samhälle? Läs mer →

Frihandel främjar fred, hävdar liberaler. Sanningen är så etablerad att den knappt behöver en referens. Men i en färsk artikel utmanar Edwin van de Haar denna common knowledge i IR. Inte nog med att liberaler inte kan ta patent på frihandel-främjar-fred-tesen; centrala tänkare som liberalismen skriver in i sin historia såg snarare samband mellan handel och krig.¹ Läs mer →

Noter

1. Edwin van de Haar, 2010: ”The liberal divide over trade, peace and war”, International Relations 24:2, 132–154.[⇑]

Våren har kommit till Tigerstaden och vi fortsätter utläggningen om det realistiska alternativet till den dominerande moralismen i samtida politisk filosofi. Läs mer →

I Magnus Haglunds serie om Göteborgsliberalismen säger Sven-Erik Liedman något intressant om rörelsefrihet i staden.¹ Går det att bygga vidare på? Läs mer →

Noter

1. Serien finns inte längre på nätet – GP gick tyvärr Chi Huang Ti på sin nya webbplats och dödade alla gamla permalänkar. Ingången snodde sedan Jimpan helt fräckt, men den tål återvinning.[⇑]

I senaste International Theory går Andrew Moravcsik några ronder mot Beate Jahn (1, 2), apropå hennes ideologikritik av hans liberala preferensteori, som vi nämnde här. Närapå ett karaktärsmord på karaktärsmördaren, på det hela taget väl utfört. Jahn svarar med en halv pudel.

Vi jobbar vidare med realismen som utmanare till det rawlska paradigmet. Realisterna är en brokig skara, som nog skulle motsätta sig att slemmas ihop på det här sättet, liksom långtifrån alla anhängare av det rawlska projektet skulle vilja kalla sig rawlsianer. Men även realisterna binds samman av slående familjelikhet. Läs mer →

Har någon hunnit utropa ”the realist turn” i politisk filosofi? Tiden tycks mogen för ett paradigmskifte. Läs mer →