Hur ska ett tolerant samhälle väga värdet av yttrandefrihet mot värdet av hänsyn till yttrandenas konsekvenser? Den frågan väcks av Christian Fernández i boken Tänka fritt eller tänka på andra: Om politisk korrekthet, yttrandefrihet och tolerans (Studentlitteratur 2018), som jag recenserar i senaste numret av Statsvetenskaplig Tidskrift (121:4).
Tag: politisk teori
Varför ska vi ha ett folkrättsligt system av internationella mänskliga rättigheter, om deras implementering ändå huvudsakligen sker, om alls, genom politik inom staterna? Och givet att demokratiska staters författningar listar rättigheter som ofta överlappar med dem som återfinns i internationella traktater, vad är mervärdet av det internationella rättighetsskyddet? Det är en intressant fråga.
I senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift har jag skrivit en essä om kanonproblemet när man undervisar i politisk teori. Bör man vidareförmedla den etablerade kanon av politiska tänkare som börjar i Platon och slutar i Rawls? Eller bör man försöka inkludera tänkare, teorier och traditioner som vår kanonisering har exkluderat och försummat?
Tillsammans med Birgit Peters har jag redigerat ett specialnummer om transnationell auktoritet i tidskriften Transnational Legal Theory, som nu finns att läsa för den med tillgång till ett universitetsbibliotek.
Nyligen kom boken The Legitimacy of International Human Rights Regimes: Legal, Political and Philosophical Perspectives (Cambridge University Press, 2013) som jag redigerat tillsammans med Andreas Føllesdal och Geir Ulfstein. Boken tar sig an de internationella instrument och institutioner på människorättsområdet som växt fram på global och regional nivå sedan 1950-talet och analyserar de legitimitetsproblem som de allt mer tycks ge upphov till.