I dagens DN skriver jag återigen om valhemligheten, med anledning av det förslag om att införa valbås av norsk modell som regeringens utredare lär föreslå i nästa vecka. Förslaget skulle lösa de allvarligaste bristerna i valhemligheten, men inte andra problem som är inbyggda i det svenska valsedelssystemet, som det enorma svinnet och att väljarna inte ges likvärdiga möjligheter att rösta på både parti och person.
Senast i nästa vecka ska Sverige lämna svar till EU-kommissionen, som efter klagomål undrar hur svenska val säkerställer rösthemligheten. Här några rader om detta, samt andra anteckningar om frågan.
Ett argument vi har fått höra mot att förbättra valhemligheten är att det skulle gynna partier som är socialt stigmatiserade, medan offentlighetens sociala tryck kan styra rösterna mot vad majoriteten anser vara mer anständiga partier. I klartext: Skulle stärkt valhemlighet gynna Sverigedemokraterna?
Det måste bli ett slut på valsedelskaoset i svenska val. Medier rapporterar om hur nazister trängt sig in i vallokaler för att filma vad folk röstar på, och runt om i landet har partier fått sina valsedlar stulna från val- och röstningslokaler. Problemet är lika uppenbart som lösningen.
Apropå den bristande valhemligheten i svenska val sände jag en fråga till Valmyndigheten om hur regleringen ser ut för att garantera valhemligheten i praktiken.