OpenID är en öppen teknik för identifiering på nätet. Grundtanken är att du inte ska behöva hålla reda på den drös av identiteter som du lätt samlar på dig på den sociala webben (änna som du kan använda en och samma inloggning för alla dina tjänster hos Google), utan att för den skulle centralisera ID-hanteringen.

For geeks, OpenID is an open, decentralized, free framework for user-centric digital identity. […] For individuals, OpenID means the elimination of multiple user names and passwords and a smoother, more secure, online experience.

Så om till exempel både Facebook och Myspace stödde OpenID, skulle du till exempel kunna låta dina kompisar som har konton på Myspace kolla på dina privata grejer på Facebook (men inte så mycket mer, kanske). Eller tvärsom. Prima.

Men varför skulle dina Myspace-kompisar då också skaffa ett konto på Facebook? Obasanjo menar att slutna sociala nätverkstjänster skulle skjuta sig i foten om de införde OpenID:

Why would Facebook implement a feature that reduced their user growth via network effects? Why would MySpace make it easy for sites to extract user profile information from their service? Because openness is great? Yeah…right.

Openness isn’t why Facebook is currently being valued at $6 billion nor is it why MySpace is currently expected to pull in about half a billion in revenue this year. These companies are doing just great being walled gardens and thanks to network effects, they will probably continue to do so unless something really disruptive happens.

Osvuret är dock bäst. Som några kommentarer påpekar kan man ju lika gärna se en OpenID-lösning som att i praktiken reducera registreringsfepplet till ett minimum. Du skulle inte ens behöva vara registrerad på Facebook för att ingå i deras användarbas. Självklart har någon redan hackat ihop en prototyp OpenID-app för Facebook.

Uno de Waal hävdar tvärtom att Facebook är det nya OpenID:

Facebook will become a defacto identity manager amongst the general internet population, unless some big names adopt OpenID as standard it will struggle to compete with the massive userbase that Facebook will build.

Men det vore i så fall ett OpenID minus dess främsta poäng: det öppna och decentraliserade. Jag gillar fortfarande inte idén att överlåta hela min nätidentitet på en central moderdator, allas vår mor.

Det tål att tänkas på medan vi sitter där och nätverkar bort ytterligare några miljarder åt våra arbetsgivare (själv har jag dock just i dag fortfarande semester).

Göran Johansson sitter på 21 uppdrag, Jan Hallberg på 18, enligt Göteborgs kommuns förtroendemannadatabas. Förutom i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har Jan punktmarkerat Göran i:

• Fyra kommunala bolagsstyrelser:
  • Business Region Göteborg AB
  • Cityflygplatsen i Göteborg AB
  • Älvstranden utveckling AB
  • Förvaltnings-AB Framtiden.
• Två stiftelser:
  • Huvudmannarådet för stiftelsen Svenska mässan
  • Göteborgsoperans byggnadsfond.
• Två kommunförbund:
  • Svenska kommunförbundet
  • Förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund

Kolla också på Kalles sociogram över makten i Göteborgs kommunala bolag. Här sitter två spindlar i nätet: Göran Johansson och Jan Hallberg.

Så vad händer då om väljarna röstar på Jan istället för Göran? Inte mycket, för de har båda fingrarna i samma syltburkar. Politiska uppdrag, bolagsposter, stiftelser i en skön soppa där det i slutändan blir svårt att hålla reda på vilka pengar som tillhör vem.

Ostindiefararen är ett resultat av den soppan, där politiker från båda blocken i djup enighet bränt miljontals kronor — från kommunala bolag, från kommunala stiftelser och direkt från kommunala skattebetalare. Nu vill de pumpa in ännu mer skattepengar för att skicka skutan tillbaka till Shanghai en gång till. Låt hoppas att den innan dess möter samma öde som sin föregångare.

I vintras snackades det om att Göteborg skulle försöka arrangera VM i friidrott år 2011: Där slöt förstås oppositionens Hallberg upp bakom vänstermajoritetens vision om att ordna ännu ett storslaget jippo. Ja, oppositionen ville till och med gå längre än majoriteten och punga ut 30–50 miljoner av skattebetalarnas pengar, utöver de 200 miljoner skattekronor de förväntade sig att regeringen skulle skjuta till. Inget gnäll om höga skatter här, inte. Och de lokala medierna gjorde vågen för att politikerna visar enighet.

Tack och lov satte regeringen stopp för det jippot, men det lär inte dröja länge förrän de har raggat upp ett nytt evenemang som ska sätta Göteborg på kartan (fotbolls-EM 2016? Inne-EM i friidrott 2011?).

Då lär motsättningarna mellan blocken åter vara som bortblåsta — och med dem väljarnas möjligheter att utkräva ansvar av politikerna.

I korthet: 2.0-kapitalisterna surfar på open source-rörelsens innovationer, berikar sig på det mervärde som produceras av den obetalde, innehållsskapande användaren och dödar den decentraliserade, demokratiska potentialen i P2P-produktionen. Målet? Ett samhälle där samtliga produktionsmedel står under commons-producenternas kontroll.

Capitalism, rooted in the idea of earning income by way of idle share ownership, requires centralised control, without which peer producers have no reason to share their income with outside shareholders. Capitalism, therefore, is incompatible with free P2P networks, and thus, so long as the financing of internet development comes from private shareholders looking to capture value by owning internet resources, the network will only become more restricted and centralised.

It should be noted that even in the case of commons-based peer production, so long as the commons and membership in the peer group is limited, and inputs such as food for the producers and the computers that they use are acquired from outside the commons-based peer group, then the peer producers themselves may be complicit in the exploitative capturing of this labour value. Thus in order to really address the unjust capture of alienated labour value, access to the commons and membership in the peer group must be extended as far as possible toward the inclusion of a total system of goods and services. Only when all productive goods are available from commons-based producers can all producers retain the value of the product of their labour.

Men är det på låtsas eller på riktigt? Allvarligt eller ironiskt? Jag kan inte riktigt avgöra. Som ett turingtest i marxistisk intelligens.