Categories
Forsk

Minskar riskerna med att skriva på svenska?

Håller riskerna med att skriva forskningsartiklar på svenska på att minska? Imperativen att publicera artiklar i engelskspråkiga, internationella tidskrifter är förstås så starka och generellt också så goda att det att skriva och försöka publicera forskning på svenska kan framstå som ett komplett slöseri med tid för en forskare mitt i karriären. Men trots den allmänna strukturomvandlingen av samhällsvetenskaperna tycks det mig i dag också finnas tendenser som gör det mindre riskabelt att skriva på svenska, när skandinaviskspråkiga tidskrifter sent om sider börjar få närvaro på internet.

Categories
Göteborg nätpolitik Politik

Not so welcome to Göteborg

Att man klarar sig bra på engelska i Sverige är en sanning med modifikation. Även om många svenskar gärna talar engelska och även om somliga myndigheter säkert ger bra service till den icke-svenskspråkige, förblir stora sjok av det svenska samhället helt lost in translation.

Categories
Politik

Att skriva akademiska

Liber hade just vänligheten att skicka ett lärarex av Studentens skrivhandbok. På sidan 100 hittar jag författarnas exempel på “den perfekta akademiska texten” och det räcker för att jag inte ska sätta boken i händerna på studenter.

Categories
Danmark Friktion Politik

Fortsätt försvenska Skåne

Landskrona visar vägen när de förbjuder eleverna på Gustaf Adolfsskolan att tala andra språk än svenska. Nu är det hög tid att slutföra försvenskningen av Skåne.

Categories
Blandat

Konsten att skriva dåligt

— Det finns tre saker som är gemensamma för hela universitetet, sa en lärare på min första A-kurs en gång i tiden; Vi läser, vi skriver och vi talar. Och det finns tre saker vi aldrig lär ut: Att läsa, att skriva och att tala.

Jag kommer att tänka på den gamla klyschan när Memefirst skriver om en bok där Judith Butler, Gayatri Spivak och några till försvarar sin rätt att skriva ogenomtränglig akademisk prosa gentemot Dennis Duttons fem år gamla Bad writing contest (Butler vann 1999).

Som akademiker – oavsett ämne – tvingas man tränga sig igenom hyllmeter illa skrivna böcker, artiklar och konferenspapper, och det vore ju konstigt om man inte blev miljöskadad på kuppen. En del börjar till och med att tala lika illa som de skriver. Paradoxalt nog är det ofta de post-anstrukna tänkare som gör störst poäng av språkets makt över tanken och verkligheten som kommunicerar sina idéer sämst. Spivak är bara det mest katastrofala exemplet i en lång tradition.

Men om man – till skillnad från Butler och Spivak – tycker att det är viktigt att skriva så att folk begriper, så kan man lära sig det. Knepen är ganska enkla. Själv gillar jag Joseph M. Williams Style: Ten lessons in clarity and grace, inte minst för att Williams sågar den regelfascism som så många fått sig ipiskade i grundskolan och som fortfarande hindrar dem att uttrycka sig. Williams tio lektioner hjälper också den som skriver på svenska, eller vilket språk man nu föredrar – att skriva bra hänger inte på språket man använder.

Därför kan man inte ta andraspråksargumentet till försvar för att man skriver dålig akademisk engelska. Engelska infödingar skriver ju ofta minst lika illa, och den som skriver obegriplig engelska gör sig sällan bättre förstådd på svenska.

Naja. En fråga: Vem skulle bli svensk mästare i dålig akademisk svenska?