1. Kevin McCloud, brittisk designer och tv-journalist, besöker Dharavi, en stadsdel i Mumbai känd från Slumdog Millionare. Där bor en miljon människor på 2,5 kvadratkilometer som är varje arkitekts mardröm. Inte minst intressant att se designoraklet McCloud omvändas från sin avsmak och go native. Internet Archive har båda avsnitten.
   [There is a video that cannot be displayed in this feed. Visit the blog entry to see the video.]
2. På Nairobis karta är stadsdelen Kibera bokstavligen en vit fläck, utan gatunamn och utan husnummer, trots att där bor närmare 200 000 människor. Tagesschau videobloggar om ett projekt för att kartlägga stadsdelen med hjälp av Open Street Map (via Netzpolitik).
   [There is a video that cannot be displayed in this feed. Visit the blog entry to see the video.]
3. Stadsutvecklare hotar Dharavi med totalsanering och modernistiska höghus, som naturligtvis kommer att slå sönder det liv som finns i staden. I Alternative routes to urban density jämför Arif Hasan vid IIED fyra områden i Karachi, Pakistan, och visar att det finns bättre sätt att förtäta den urbana miljön än att riva och bygga nytt. Ett slags modulär stadsbyggnad.
   

   ”Most members of poor communities are used to living and working centrally and close to the streets,” says Mr. Hasan. ”When they are relocated to high-rise apartments, they are immediately beset by social and practical problems. They rarely want to move but don’t have a say in the matter.”

   [There is a video that cannot be displayed in this feed. Visit the blog entry to see the video.]

Och egentligen är det fel att tala om slum, för så här har man ju byggt städer i årtusenden. Evolutionär, organisk stadsbyggnad, kanske?

För MP-ledningen tycks det inte handla mycket om sakfrågan, utan mer om att visa regeringsduglighet i samarbetet med sossarna. Kalle P rapporterar på Yimby från gårdagens MP-möte:

”Det var även en del tal om ”realpolitik”. [Kia] Andreasson rapporterade om hur socialdemokraterna vill riva hela Gårda, och att miljöpartiet har lyckats stoppa dessa planer genom sin uppgörelse. Andreasson, som ursprungligen inlett Gårda-diskussionen med Göran Johansson, hävdar således att mp i själva verket har ”räddat Gårda”.

När rivningshållningen väl försvarats avslutades mötet med en diskussion om hur miljöpartiet skall förklara denna position gentemot väljarna. Stadsbyggnadsansvariga hävdade att det är viktigt att det kommuniceras att mp gjort denna deal med en socialdemokrati som vill riva allt.”

Så slår man in en kil:

1. Lägg ett galet förslag.
2. Moderera det en aning.
3. Ta kredd för att det trots allt inte blev så helgalet som det först tycktes.

Well, den retoriska finten bör vi förstås motverka och se till att frågan ges en korrekt vinkling: När grävskoporna rullar in i Gårda är det tack vare Miljöpartiet. Bevara Gårda skriver mer om det spelet bakom rivningen av Gårda:

”Mp respektive V har fått politiska löften om helt andra saker (exakt vad vet jag inte, kanske rent utav pariserhjulet…) i utbyte emot att västerpartiet och miljöpartiet röstar för att Gårda ska rivas. Det här betydde att det yrkande som lades fram av Kjell Björkqvist (fp) och som fick stöd av folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna då röstades ner i byggnadsnämnden.

Nu till det intressanta. Det går att ta frågan vidare till nästa politiska instans om den röstas ner i byggnadsnämnden, eller, det går att omarbeta och ompröva beslut. Och, har jag förstått saken rätt så kommer frågan om Program för del av Södra Gårda Göteborg att tas upp även i kommunalfullmäktige av folkpartiet. Men även här så behövs stöd från miljöpartiet och vänsterpartiet för att socialdemokraterna ska kunna rösta ner den.

Ska man se det lite krasst så är det vänsterpartiet och miljöpartiet som då antingen räddar Gårda eller lägger Gårda på slaktbänken. Om de som är gräsrötter kan påverka de som är folkvalda så kan de ändra ställning.”

Kom ihåg det 2010.

Uppdatering: Abraham kommenterar i GP, vilket Johannes kommenterar på Yimby:

”Om det är så att Kia Andreasson har gett upp halva Gårda i utbyte den andra halvan så är det en obeskrivligt usel deal. Miljöpartiet kan ju utan minsta problem rädda hela Gårda om de vill. Det är bara att rösta emot rivningsbeslutet när det kommer till kommunfullmäktige.

Det enda rimliga är att Andreasson fått något annat i utbyte. Frågan är vad det är och varför hon valde att inte berätta om det för sina medlemmar. Det finns det nog en och annan miljöpartist som är nyfiken på.”