Sakta mala den akademiska publiceringsprocessens kvarnar. Efter tre år publiceras nu antologin Negotiating Sex Work: Unintended Consequences of Policy and Activism (University of Minnesota Press, 2014), redigerad av Carisa R. Showden och Samantha Majic. Tillsammans med Gregg Bucken-Knapp (Göteborgs universitet) och Pia Levin (Uppsala universitet) bidrar jag med ett kapitel som jämför reformer av prostitutionspolitiken i Sverige och Finland.
Tag: sverige
Categories
Plötsligt händer demokratin
För exakt 95 år sedan – den 17 december 1918 – beslutade Sveriges riksdag att införa allmän och lika rösträtt i kommunala val. Ett utmärkt tillfälle att reflektera över demokratins införande i Sverige.
Ett tredje fynd är Sten-Ove Larssons studie av demokratibegreppet i skolböcker ((Larsson, Sten-Ove. “Demokratibegreppet i skolans läroböcker sedan 1920. En projektskiss.” Statsvetenskaplig Tidskrift 100, no. 2 (1997). http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/3055/2617.)) Larsson analyserar hur svenska läroböcker i medborgarkunskap, historia och samhällskunskap från tre perioder – ca 1930, 1950 och 1970 – framställer demokratin som system.
Categories
Den anakronistiska kompromissandan
En annan guldklimp jag snubblade över i Statsvetenskaplig Tidskrifts nätarkiv är Kai Paajastes Skinnerska idéanalys av hur parlamentarismen rättfärdigades på 1920- och 30-talet, i debatter just i Statsvetenskaplig Tidskrift. ((Paajaste, Kai. “Det Parlamentariska Tomrummet i Sverige. En Studie i Den Statsvetenskapliga Begreppsdebatten 1920-1939.” Statsvetenskaplig Tidskrift 103, no. 3 (2000): 241–258. http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2238/1814)) Trots att majoritetsstyre var idealet anammade Sverige minoritetsparliamentarism. Det som är särskilt intressant i Paajastes studie handlar om hur övergången från dualism till parlamentarism framställdes som en fortsättning på en unik, inhemsk svensk tradition av kompromiss och samförstånd.
Jag upptäckte just att Statsvetenskaplig Tidskrift har lagt ut samtliga 114 årgångar i ett öppet nätarkiv. Det tillgängliggör en förträfflig källa till kunskap om svensk politik och statsvetenskap sedan före demokratins genombrott. Det enda man kan önska är lite mer metadata – abstracts, nyckelord, citeringsdata till exempel – som skulle göra arkivet lite enklare att leta runt i. Men överlag: Vilken kulturgärning!