När jag läste min grundutbildning i statsvetenskap på 1990-talet kämpade man i uppförsbacke och motvind om man ville syssla med politisk teori. Var det ens egentligen statsvetenskap, att försöka besvara normativa frågor om demokrati, rättvisa eller nytta? Och vad var egentligen nyttan med politisk teori? Arvet från Tingstens idéanalys, positivismens framfart i samhällsvetenskaperna och provinsiella revirstrider kan förmodligen anföras som förklaringar till att den politiska teorin var satt på undantag. Läs mer →

Och apropå att tänka IR-teori med Weber snarare än Lakatos: Patrick Thaddeus Jackson & Daniel H. Nexon hävdar just att vi borde sluta förstå IR-fältets teorier som Kuhnska paradigm eller Lakatosianska forskningsprogram, och istället se dem som idealtypiska uppfattningar om den internationella politikens natur.¹ Läs mer →

Noter

1. Patrick Thaddeus Jackson & Daniel H. Nexon, 2009: ”Paradigmatic faults in international relations theory”, International Studies Quarterly 53, 907–30.[⇑]