Publikation

GT

Datum

2002-06-06

I dag kan vara sista gången du får jobba i fred den sjätte juni. Riksdagen har nämligen beslutat att göra Sveriges nationaldag till helgdag.

Nu grubblar regeringen på vilken annan helg som ska slopas. Stryk den rödaste av dagar, första maj, anser var fjärde person, men det vill förstås inte socialdemokraterna.

Men inget parti reagerar emot att bara svenskar ska få en ledig dag för att fira sin nation.

Nog är det märkligt att riksdagen väljer att göra nationaldagen till helgdag i en tid när både nationalstaten och den nationella gemenskapen förlorar i betydelse.

Så har överheten alltid kännt sig hotad när människor inte identifierar sig med den gemenskap, det nationella ”Vi”, som de bygger sin makt på. Men det gör allt fler människor. De står utanför den gemenskapen. De är de andra, ”Dom”, invandrarna.

Det gäller nu inte bara nationaldagen.

I våras anmälde somaliskläraren Adan Warsane sin arbetsgivare Umeå kommun till ombudsmannen mot etnisk diskriminering, eftersom han inte fick ledigt med full lön under två muslimska helger.

Tillsammans med Jabar Amin på Antidiskrimineringsbyrån i Umeå kräver han också att regeringen tar fram ett lagförslag på hur andra än kristna ska få rätt att vara lediga på sina högtidsdagar.

– Jag vill inte ha fler lediga dagar än andra, jag vill ha rätt att fira mina helger och inte behöva be chefen om lov varje år, säger Adan Warsane till DN.

Ett förslag är att införa ett så kallat röddagskonto. Det har folkpartisterna Helena Bargholtz och Ulf Nilsson motionerat om i riksdagen.

Lägg ihop alla röda dagar — jul, påsk, midsommar och andra helger, liksom de 52 söndagarna — till ett konto av röda dagar, som var och en kan disponera fritt.

En sådan lösning skulle öka flexibiliteten i arbetslivet. På många arbetsplatser, där verksamheten inte kan stanna av bara för att Kalle Anka går på tv eller för att folk vill leka Små grodorna, är det ett ständigt återkommande krångel att få ihop en fulltalig arbetsstyrka.

Men framför allt handlar det om att staten i ett demokratiskt, mångkulturellt och mångetniskt samhälle inte ska gynna vissa människors politiska åskådning, etniska tillhörighet eller religiösa tro framför andras.

Tänk om riksdagen hade gått på den liberala linjen istället för att göra sjätte juni till ännu en helg som diskriminerar!

Med ett röddagskonto skulle du själv, inte staten, få bestämma om du hellre är ledig på syttene maj än sjätte juni, om du hellre nynnar Europahymnen den nionde maj än Internationalen på första maj, om du hellre firar judisk hanukka än kristen jul.

Eller om du bara vill vara ledig lite längre i sommarvärmen.