Publikation

GT

Datum

1999-07-24

Sedan Carl Bildt skickade sitt berömda mejl till Bill Clinton 1994,har nästan alla politiska utspel kryddats med IT. I sommar har centern, moderaterna och kristdemokraterna alla hakat på den senaste IT-politiska trenden: Bredband åt folket. Hela Sverige ska leva på nätet med digital allemansrätt.

En sådan satsning skulle kosta. IT-infrastrukturutredningen bollar med siffran 60 miljarder kronor för att bygga bredband i hela landet. Då har de bara räknat med kostnaden för att gräva ned de fiberoptiska kablarna.

GSM-nätet för mobiltelefoner, däremot, har byggts upp utan vare sig pengar eller inblandning från staten. I dag är täckningen god över nästan hela landet. Det hade den inte blivit om inte storstäderna gått före. Med fler människor ökar lönsamheten. Den tekniska utvecklingen och konkurrensen gör fortsatt utbyggnad billigare.

Detsamma gäller bredbandsuppkopplingar mot nätet. Allt fler hushåll i storstäderna får tillgång till snabb nätuppkoppling. Nära en fjärdedel av lägenheterna hos Göteborgs Studentbostäder har fast lina, och fler är på gång. BRF Masthugget, med över tusen lägenheter, har kopplat upp sina boende via kabel-tv-nätet.

Med fler användare inom tätorterna, ökar också intresset att bygga ut IT-motorvägarna mellan de större städerna. När stora marknader knyts samman, tar den ekonomiska utvecklingen fart.

Men kan inte staten skynda på utvecklingen? Nja, då finns risk att staten slår ut de privata initiativ som finns redan i dag. Alternativ teknik hindras, om staten skulle fastna för dagens lösningar snarare än morgondagens.

Nu finns redan flera olika standarder som kan ge hushållen bredbandsuppkoppling: via kabeltevenätet, elnätet, satellit och genom det vanliga telefonnätet. Samtidigt utvecklas olika trådlösa lösningar i snabb takt.

Utvecklingen går fort och vilka standarder som kommer att gälla i morgon är omöjligt att säga. Trådlös teknik får centerns krav på fiberoptiska kablar mellan stugorna att framstå som en vår tids Göta kanal, omodern redan innan den börjat byggas.

För privata investerare är riskerna stora. Politiker satsar oftare fel, för ett misstag svider inte i den egna plånboken — det är ju skattebetalarna som står för kulorna. Ett stort misstag är dyrare att reparera än ett par små.

Man kan förstå att politiker som vill ta IT-poäng la Bildt visar sin optimism genom att bjuda över varandra i bredbandsutbyggnaden. Men IT-hysterin kan stå oss dyrt. Istället måste avregleringen av telekommarknaden fortsätta. Staten ska hålla både tassarna och pengarna borta.