Publikation

GT

Datum

2003-08-03

Medan antikapitalister och globaliseringsmotståndarna demonstrerar för att stoppa WTO, kämpar WTO för att släppa in u-länderna på marknaderna i EU och USA.

I måndags var det dags igen. I kanadensiska Montreal greps 200 demonstranter efter att ha ställt till med de sedvanliga kravaller som hör till internationella toppmöten.

Den här gången hade representanter för 25 länder samlats för att försöka komma överens om hur jordbrukspolitiken ska förändras.

Mötet skulle bereda marken innan Världshandelsorganisationen träffas i mexikanska Cancún i september – ett möte som markerar halvtid i den handelsrunda som inleddes i Doha i november 2001.

Rundan ska avslutas i januari 2005. Men den har redan halkat efter tidtabellen i viktiga förhandlingsfrågor. Och jordbrukspolitiken kan sinka processen ytterligare.

Allt hänger på om USA och EU kan komma överens om att minska stödet till jordbruket – och om andra länder köper deras kompromiss.

I våras lade Stuart Harbinson, som leder WTO:s jordbrukskommitté, fram ett kompromissförslag, som gick ut på att:

• Avskaffa exportstöden för jordbruksprodukter helt och hållet på nio års sikt.
• Sänka importtullarna med 40-60 procent inom fem år och minska de högsta tullarna mest. I dag är de på över 90 procent.
• Skära ned stöden till jordbruksproduktionen med 50-60 procent under fem år.

Men förslaget möttes av kalla handen. USA hävdar att det gynnar EU och att tulltarifferna borde minskas ännu mer. EU motsätter sig att fasa ut exportsubventionerna.

Nu återstår för EU och USA att sy ihop en överenskommelse att presentera när förhandlingarna fortsätter i Genève 11 augusti.

Då planeras nya demonstrationer under parollen ”Stoppa WTO!”

Men det är inte WTO som borde vara fienden. De fattiga länderna har förstått vilka möjligheter frihandeln innebär – och de hinder som den nuvarande protektionismen sätter.

Varje år går u-länderna miste om inkomster motsvarande 60 miljarder dollar på grund av de rika ländernas bidrag till jordbruket och de höga tullarna på textilier och kläder, enligt UNDP.

Så det är mycket som står på fel. Med alla sina fel och brister är det i dag WTO som driver på för att öppna världshandeln för de fattiga länderna.

EU och USA gör istället sitt bästa för att lägga krokben för dem.