Publikation

GT

Datum

2002-08-23

Du är med i dolda kameran

Om du vill kolla på Karl XII:s likfärd i fred får du skynda dig. Snart kan 63 kameror komma att övervaka besökarna på Göteborgs konstmuseum.

Storebror ser oss på allt fler platser i samhället.

Bara sedan år 2000 har antalet övervakningskameror som kräver tillstånd ökat från 338 till 447 i Göteborg. Och de kameror som bara behöver anmälas har ökat med 140 procent.

Den enda som stretar emot kontrollsamhället tycks vara Justitiekanslern (JK), som har överklagat länsstyrelsens beslut att tillåta kameror på konstmuseet. JK ska värna allmänhetens intresse i sådana här fall.

- Vi anser att ett museum i första hand är en plats för rekreation, samtidigt som de sällan råkar ut för stölder eller brott Och då ska du som besökare inte behöva stå ut med att filmas, säger JK:s Feryal Mentes till Metro.

Men det ser mörkt ut, för Nationalmuseum i Stockholm och Kalmar läns museum har redan fått rätt i kammarrätten, som ansåg att museets intresse väger tyngre än besökarnas personliga integritet.

Med den logiken kommer vi snart inte att slippa ifrån kameraövervakningen någonstans.

Redan har de flesta spårvagnarna övervakningskameror, liksom samtliga bank- och postkontor, stormarknader och systembolag samt de flesta av stans närbutiker. I höst börjar Taxi Göteborg plåta alla sina passagerare.

Och Bergsjöskolan har ansökt om att få övervaka skolgården nattetid för att förhindra skadegörelse, likaså Bräckegymnasiet.

Ett badhus i Södertälje har till och med ansökt om att få sätta upp övervakningskameror i herrarnas omklädningsrum för att stoppa fula gubbar.

Så var går gränsen? Vad är värst – att passageraren blir fotograferad eller att taxiföraren bli rånad? Att bli filmad eller antastad på badhuset?

Att få den personliga integriteten kränkt av en kamera väger förstås alltid lättare än att få den kränkt av en brottsling.

Men det är ett bedrägligt sluttande plan.

I dag är kameraövervakningen reglerad och kontrollerad. Men de lagar och regler som ska skydda den enskilde mot storebror kan sättas ur spel i de bästa syften. Så skedde till exempel i USA efter terrorattackerna i höstas.

Det behövs dock inga extraordinära händelser för att kamerorna ska missbrukas. Exempelvis brukar två av tre butikskameror vara felriktade vid länsstyrelsens kontroller.

Dessutom riskerar kameraövervakning att ge en falsk trygghet. Bankrånare har inte avskräckts. En rånarluva kan räcka för att göra den gryniga filmen värdelös som bevismaterial.

Framför allt finns en fara i att kamerorna blir en billig icke-lösning. Rättsväsendet läggs på entreprenad, en privat ordningsvakt eller en kamera får ta över polisens uppgifter. Det är en farlig utveckling.

I slutändan blir också övervakningskameran värdelös om inte polisväsendet och rättskipningen fungerar.