Publikation

GT

Datum

2003-02-09

På sidan härintill skulle du lika gärna kunna ha fått se en annons för starköl eller vin. I princip. För nu avskaffas förbudet mot alkoholreklam i pressen.

Den restriktiva alkoholpolitiken är snart ett minne blott.

I onsdags friade Marknadsdomstolen tidningen Gourmet för att ha publicerat tre sidor alkoholreklam 1997.

Domen är prejudicerande och häver förbudet mot reklam för öl, vin och sprit i tidningar och tidskrifter. Inskränkningen i konkurrensen står inte i proportion till fördelarna för folkhälsan, slår domen fast.

Nykterhetsrörelsen protesterar förstås, och folkhälsominister Morgan Johansson lovar en lag enligt finsk modell som åtminstone förbjuder spritreklam och reklam som riktar sig till unga.

Men förbudet mot alkoholreklam har ju inte hindrat producenterna från att marknadsföra sina produkter till svenska konsumenter ändå.

Enbart reklamen för öl, pliktskyldigt förklädd till klass I, omsätter redan 250 miljoner kronor om året.

Och trots förbudet mot alkoholreklam i tv – som inte upphävs genom Marknadsdomstolens dom – sänder Londonbaserade TV3 spritreklam till svenska tittare.

Regler som är så lätta att kringgå gör varken till eller från för folkhälsan.

Samtidigt dricker svenskarna rekordmycket. Bara i fjol ökade konsumtionen med 8,3 procent och i snitt dricker varje vuxen svensk motsvarande tio liter ren sprit per person.

Men dryckesvanorna har också förändrats. Svenskarna har lärt sig att dricka som européer och tappar upp ett glas av lådvinet till vardags istället för att svepa ett helrör till helgen.

Det är en följd av att alkoholpolitiken har liberaliserats. Sedan vi gick med i EU har importmonopolet avskaffats och skatterna på alkohol sänkts.

Och införselkvoterna har höjts så att det numera krävs en mindre lastbil för att få hem en enkel ranson efter Europasemestern.

Men allt beror inte på EU. Till exempel har antalet krogar med utskänkningstillstånd femdubblats de senaste 25 åren, vilket vi kan tacka svenska kommunpolitiker för.

Försäljningsmonopolet finns fortfarande kvar, men Systembolaget kontrar konkurrensen från kontinenten genom att bli ett modernt alkoholvaruhus med självplock och lördagsöppet.

Folket har röstat med fötterna. Marknadsdomstolens dom är bara ytterligare ett steg mot att avveckla vad som finns kvar av den restriktiva alkoholpolitiken.

Men vad får vi istället? Medan måttlighetskonsumenterna trivs med de liberalare reglerna, fortsätter missbruket att slå sönder många enskilda människors liv.

Det är där politikerna borde sätta in insatserna istället för att trixa med begränsningar av alkoholreklamen som ändå går att kringgå.

Härom dagen anslog regeringen 130 miljoner kronor för att förebygga missbruk av alkohol och narkotika under 2003. Det är bra, men det behövs strategi, inte bara punktinsatser.

Folkhälsoministern har nu bjudit in alla riksdagspartier utom moderaterna för att diskutera hur alkoholreklamfrågan ska hanteras efter domen i Marknadsdomstolen.

Låt hoppas att de också diskuterar en ny alkoholpolitik.