Publikation

GT

Datum

2002-08-30

Jämställdhet? Nja, det har hittills varit en icke-fråga i årets valrörelse.

Jo, Gudrun Schyman (v) har talat om att höja kvinnolönerna och Göran Persson och Margareta Winberg (s) hummade om att föräldraförsäkringen borde delas lika. Men frågorna har inte fastnat i debatten.

Ändå är jämställdheten en nyckelfråga, för om de borgerliga partierna lockade lika många kvinnor som män, skulle de förmodligen ha valsegern i hamn.

Men de borgerliga partierna har inte förstått att profilera sig i jämställdhetsfrågor. De har nämligen inte särskilt mycket att komma med.

Ett exempel är att sänka skatten på hushållsnära tjänster, som de borgerliga ofta framhåller som ett jämställdhetsförslag. Men det löser inte problemet att kvinnor har det största ansvaret för hemarbete, utan gör det bara billigare för en välbeställd kvinna att leja andra kvinnor att hjälpa henne med tvätt, städning och matlagning.

Men i synen på jämställdhet finns också stora skillnader inom det borgerliga blocket.

Moderaterna och kristdemokraterna kallar sig – med rätta – inte feminister. Det gör däremot folkpartiet och centern.

När jämställdhetslagen skulle skärpas var kd tveksamma och m sa nej. Överlag är m skeptiska till att förbättra jämställdheten genom politiska åtgärder. Attityderna ska förändras självmant.

I våras snackade de borgerliga partierna sig samman i alla viktiga frågor, utom familjepolitiken. Och anledningen är att de inte håller med varandra om jämställdheten.

Alf Svensson (kd) lovar att inte sätta sig i en borgerlig regering som inte för en kristdemokratisk familjepolitik, alltså gynnar dem som vill ha ungarna hemma istället för på dagis. Vilket folkpartiet och centern inte går med på.

Samtidigt har fp och c ökat klyftan genom att föreslå en jämställdhetsbonus, att föräldrar som delar föräldraförsäkringen lika får högre ersättning.

Det är samma gamla konflikt som i den borgerliga regeringen 1991-94. Bengt Westerberg (fp) fick igenom sin pappamånad, men fick vika sig för Alf Svenssons vårdnadsbidrag.

Så hur ska en icke-socialistisk feminist rösta i år? Den som lägger sin röst på folkpartiet eller center riskerar att få moderat eller kristdemokratisk politik.

Mot all förmodan tycks det borgerliga blocket nu nosa socialdemokraterna i hälarna, i alla fall om man ska tro opinionsmätarnas fuktade fingrar i valvinden.

Och kanske vore ett maktskifte bra. I fråga om invandring, bostadsbristen, vården, skolan och en rad andra frågor utmanar de borgerliga en defensiv sosseregering.

Men om jämställdheten är de tysta. Det tål att tänkas på.