Publikation

GT

Datum

2003-01-12

Inte bara en moské, utan två, planerar Göteborgs muslimer att bygga. Trist nog lever den gamla muslimrädslan kvar.

Redan 1991 gav byggnadsnämnden bygglov för en moské vid Ramberget på Hisingen. I dag är planen att bygga en moské för upp till 1 000 besökare, men intern splittring och finansieringsproblem har försenat bygget.

Fast redan innan det första spadtaget har grävts på Hisingen, finns planer på en andra moské i Göteborg.

Mitt emot Angereds centrum, sydväst om Gunnareds kyrka, vill Sveriges muslimska stiftelse bygga en moské och en friskola för 150 elever.

I höstas visades en modell upp i biblioteket. 15 december gick tiden ut för allmänhet och myndigheter att tycka till om detaljplanen för moskétomten och som alltid när det gäller moskébyggen tittar den illa dolda främlingsrädslan fram.

Gunnareds kyrkoråd tycker till exempel att moskén hamnar för nära kyrkan och kräver att minareten stryks ur planen, eftersom där ändå inte ska göras några böneutrop.

Två tillverkningsföretag i närheten är rädda för konflikter och tycker att skolan hamnar för nära.

Och socialdemokraterna i Angereds centrum vill inte ha någon moské alls. De oroas över vikande kundunderlag i köpcentret och vill hellre bygga studentbostäder på tomten.

Nu är de kommentarerna ganska ödmjuka jämfört med proteststormen när moskén vid Ramberget planerades.

Då överöstes Stadsbyggnadskontoret av rasistiska brev. Hisingens kommunalförening besvärade sig ända upp i regeringen. Moskébygget skulle leda till ökad trafik och dessutom hamna på en gammal fornnordisk kultplats, hette det då.

Men skeptikerna i Angered visar upp samma trista inställning: ”Gärna en moské, men inte i mina kvarter.”

Men om den grundlagsfästa religionsfriheten ska betyda något, måste förstås utövare av varje religion ha rätt att uppföra sina helgedomar. Vore det inte en vacker symbol för religionsfriheten att uppföra en moské ett stenkast från Gunnareds kyrka?

Och nog är det skam att Göteborg inte har någon riktig moské. Stockholm har fått en vacker moské vid Medborgarplatsen mitt på Söder. I Malmö, Trollhättan, Uppsala och Örebro finns också moskéer.

Men Göteborgs runt 5 000 aktiva muslimer får i dag samlas till bön i dåligt anpassade bönesalar i källarskrubbar, industrilokaler och lägenheter.

När göteborgare skriver historia vill de gärna se sin stad som Sveriges port mot omvärlden, en liberalismens och öppenhetens stad. Här bosatte sig till exempel de första judarna i slutet av 1700-talet.

Men på den muslimska världskartan är Göteborg något av en vit fläck. Dags att ändra på det.