Publikation

Bohusläningen

Datum

2000-11-18

Medan översvämmade dalslänningar och värmlänningar kämpar mot vädrets makter och vi andra försöker härda ut i regnet, pågår klimatförhandlingarna i holländska Haag. Företrädare för världens länder träffas igen för att diskutera hur de ska kunna minska sina koldioxidutsläpp.

Att människans utsläpp av så kallade växthusgaser påverkar jordens klimat är fortfarande en teori som ingen riktigt kunnat bevisa. Häromdagen visade Peter Winsor, oceanograf vid Göteborgs universitet, att klimatet i polartrakterna varit stabilt de senaste hundra åren. Så larmrapporterna om smältande istäcken bör tas med en nypa salt, liksom andra katastrofvarningar. Bakom forskarnas rapporter döljer sig ofta politiska intressen.

Vid den första klimatkonferensen i Rio de Janeiro 1992 bestämde dock världens länder att att det finns skäl att tro att människans utsläpp av koldioxid faktiskt påverkar klimatet. I Kyoto för tre år sedan kom de överens om att försöka sänka koldioxidutsläppen.

Nu ska Haag-konferensen bestämma hur målen ska nås. En stötesten är den så kallade hetluftshandeln. Tanken är att länder ska kunna köpa och sälja sina andelar av det globala utsläppstaket. Den som snabbare sänker sina koldioxidutsläpp kan sälja sina rättigeter till länder som inte kommit lika långt.

USA driver på för hetluftshandel, men EU:s miljöministrar står fast vid att minst hälften av minskningen måste ske i det egna landet – man ska inte kunna köpa sig fri från ansvar, resonerar EU.

En grundregel för all miljöpolitik är att en resurs som någon äger sköter också någon om, medan gemensamma tillgångar plundras ut. Nu kan vi inte ge någon äganderätten till det globala klimatet, men systemet med utsläppsrätter gör att det lönar sig att spara och kostar att slösa med klimatresursen.

Tror vi att det är viktigt att minska koldioxidutsläppen är hetluftshandel ett bra sätt att uppnå målen. Därför är det tråkigt att EU spjärnar emot.