Publikation

GT

Datum

2003-07-23

En spårvagnsförare i slöja? Eller en polis i turban? Snart lär det inte vara någon ovanlig syn.

Det mångkulturella samhället håller på att erövra uniformsyrkena.

Göteborgs spårvägar utreder nu om spårvagnsförare ska tillåtas att bära huvudduk när de kör. Men den måste gå i färg med den övriga uniformen och bära företagets logotyp.

För 20 år sedan var det andra bud. Med hänvisning till uniformsreglerna sparkade Göteborgs spårvägar sikhen Inderjit Singh Parmar som ville bära turban i tjänsten. Och varken kammarrätten eller arbetsdomstolen tyckte att han hade blivit utsatt för diskriminering.

Men sedan dess har skyddet mot diskriminering i lagen skärpts. Och ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) driver på för att göra arbetsgivare mer medvetna om diskrimineringsproblem.

Efter kritik från DO har Rikspolisstyrelsen bestämt sig för att ta fram nya uniformsregler, som ska införas redan i höst.

Poliserna skulle då kunna komma att få välja en huvudduk eller en turban istället för dagens båtmössor.

Är det bra? Klart att det finns betänkligheter.

Uniformsyrken bär uniform av en anledning. Och om varje anställd själv fick utforma sin uniform efter eget tycke och smak, skulle uniformen upphöra att tjäna sin funktion.

Men vad är den funktionen? För spårvägen handlar det framför allt om säkerhet.

- Alla passagerare ska veta vem som är spårvagnens förare, till exempel vid en olycka, säger Mikko Jokinen och Francesco Luppino, som båda kört spårvagn i många år.

Samma sak med polisen – uniformen måste signalera att en polis är en polis.

Men till skillnad från spårvagnsförare är poliser dessutom myndighetspersoner, och sådana ska vara neutrala.

En huvudduk, en turban eller någon annan detalj som uttrycker ett politiskt eller religiöst ställningstagande, kan göra att folk förlorar förtroendet för ordningsmaktens oberoende.

Det är den kniviga frågan. De mer praktiska problemen är lättare att lösa.

En huvudduk får till exempel inte begränsa spårvagnsförarens syn eller hörsel. Och en sikh som vill bli piketpolis får nog acceptera att turbanen inte ryms under hjälmen. Säkerhetsföreskrifterna är trumf.

Men så länge de kraven uppfylls – varför i all världen inte tillåta turban och slöja?

Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle där också myndigheter och företag måste spegla befolkningens sammansättning. Det har spårvägen gjort länge, medan polisväsendet varit sämre på att släppa in minoriteter.

Möjligheten att bära turban eller huvudduk på jobbet kanske inte toppar listan över försummade arbetstagarrättigheter.

Men det är en viktig symbolfråga i arbetet för att stärka varje människas rätt att inte diskrimineras på grund av sin etniska eller religiösa tillhörighet.

Och om inte annat kan de nya reglerna stärka spårvägens goodwill och polisens förtroende hos allmänheten.

Så hatten av för båda.