Inga politikernäsor i klassrummet

Keps i klassrummet? Ytterkläder i bamba? Klotter på skoltoan? Då blir det böter, om kristdemokraterna i Göteborg får bestämma.

I går berättade GT om det senaste skolpolitiska valfläsket: Kd vill införa ett böteskonto för varje högstadieelev. När någon bryter mot ordningsreglerna dras pengar från kontot, som annars är avsett för skolresor, teaterbesök och liknande. Rektor utfärdar böterna.

Reglerna ska skickas hem till föräldrarna och omfattar allt ifrån mobbning och sexuella trakasserier till mobiltelefoner i klassrummet.

Just mobilplågan angriper också folkpartiet i Göteborg, efter modell från Jan Björklund, partiets skolborgarråd i Stockholm.

I ett yrkande vill fp att Göteborgs kommunstyrelse ska slå fast att eleverna inte får använda mobiltelefon på skoltid. Skolan ska ha rätt att beslagta mobiltelefoner som inte är avstängda under lektionen.

Majoriteten — s, v och mp — gillade inte fp:s förslag och lär inte heller köpa den motion kd lägger fram i dag. Det är nämligen inte kommunstyrelsens sak att i detalj reglera hur störningar i klassrummet ska hanteras.

När skolan gick från centralstyrning i detalj till målstyrning för tio år sedan, flyttades ansvaret från staten till kommuner och enskilda huvudmän.

Staten sätter målen och granskar hur de uppfylls. Professionella lärare tar ansvar för hur undervisningen ska bedrivas för att målen ska nås. De lokala politikernas uppgift är att fixa fram de resurser skolan behöver för att nå målen.

Men den modellen har bara delvis förverkligats, skriver Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund i en gemensam rapport och fortsätter:

“På många håll har den statliga detaljregleringen ersatts av en kommunal byråkrati som gör att beslut som rör skolvardagen fattas på en nivå som inte gagnar verksamheten.”

Typiska exempel är den här valrörelsens utspel i skolfrågor. Angelägna om att visa handlingskraft vill de borgerliga partierna detaljstyra hur skolorna uppnår sina mål, som en god arbetsmiljö. Trots att just de partierna annars brukar tala väl om friskolor, att uppvärdera läraryrket och mer makt åt skolan.

De borde hålla fast vid de idealen också i valtider. Inte minst som alla ordningsregler förstås kommer att fungera bättre om elever och skolledning själva får resonera sig fram till dem, än om de dikteras av kommunledningen.

Nordhemsskolan är ett bra exempel, där eleverna lovades 75 000 kronor om de höll skolan ren från sabb och klotter i ett år.

Och många skolor har redan i dag regler för hur eleverna får använda sina nallar i skolan, regler som är förankrade hos både lärare och elever.

Nog kan skolan behöva arbetsro, men inte bara för eleverna utan också för lärarna. De måste få utföra sitt uppdrag utan politiker som tävlar om att lägga näsan i blöt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *