Publikation

GT

Datum

2002-08-21

Otacksamma är de, ungdomarna. För trots att staten på näringslivslobbyns begäran fixat fler platser på de tekniska utbildningarna, blir det allt svårare att fylla dem med studenter.

På IT-utbildningarna sjönk ansökningarna i år med runt 30 procent jämfört med i fjol.

Men nu sänker Högskoleverket behörighetskraven för civilingenjörsutbildningen. I dag krävs matematik E från gymnasiet, nästa höst räcker matematik D.

Beslutet har förstås fått ledningarna på de tekniska högskolorna att gå i taket.

Studenterna har blivit allt sämre i matte, klagade 23 studierektorer i matematik vid landets högskolor redan i början av sommaren.

Det beror dels på att fler utbildningsplatser i dag ska fyllas med ungefär lika många eller färre sökanden. Då sjunker också genomsnittskvaliteten på studenterna.

Men studenterna kommer också sämre rustade till högskolan i dag. På högstadie- och gymnasienivå saknas ofta kompetenta lärare i matematik. Dessutom har nivågrupperingarna på högstadiet avskaffats och på gymnasiet har systemet med upp till nio delkurser fragmenterat ämnet.

Och värre lär det bli. I våras ville skolminister Thomas Östros slopa kraven på godkänt grundskolebetyg i basämnena för att få läsa på gymnasiets nationella program. Det skulle göra att ännu fler elever inte kan tillgodogöra sig gymnasiets kurser.

Samma sak med Högskoleverkets beslut att sänka behörighetskraven. Det löser inte problemen i grundskolan och gymnasiet, utan skickar dem istället vidare till nästa nivå.

Så istället för att lägga krutet på att utbilda ingenjörer, får de tekniska högskolorna först ge studenterna den mattedrillning de aldrig fick på gymnasiet. Ändå hoppar allt fler studenter av civilingenjörsprogrammen – ibland över 20 procent redan efter första året.

Hur ska det problemet lösas? Lättare tentor och lägre krav? Nej, det skulle ytterligare devalvera värdet av en civilingenjörsexamen. Vem vill bli civilingenjör light? Och vem skulle våga anställa en?

Istället bör förstås bristerna i mattekunskaper åtgärdas så tidigt som möjligt – i grundskolan och gymnasiet.

Samtidigt borde makthavare i politik, näringsliv och universitetsvärld fundera över varför så få ungdomar vill läsa tekniska utbildningar.

Att Ericsson-aktier nu säljs för växelpengar och att IT-företagen sparkar ingenjörer på löpande band är en ledtråd. Grabbigheten på de tekniska högskolorna är en annan.

Fast härom veckan gav regeringen lärarhögskolan i Stockholm i uppdrag att omskola upp till 200 arbetslösa Ericsson-ingenjörer till lärare i teknik, naturvetenskap och matematik.

De behövs, ironiskt nog, bättre i skolan än som ingenjörer.