Publikation

GT

Datum

1999-08-04

Snart börjar skolan igen. Men många elever kommer tillbaka till en skola som är sämre än den de lämnade i våras. Bristen på behöriga lärare är ett problem som blir värre för varje år.

I Västra Götaland finns idag 288 lärartjänster som inte har tillsatts. I Halland 59. Totalt saknas 1 798 lärare i grundskolan i hela landet, mer än 700 fler än för två år sedan.

Och värre lär det bli om ett par år. När 40-talistgeneration går i pension, kommer ännu fler lärare att behövas.

Den ökande lärarbristen har varit väntad. Det vore inte några problem, om arbetsmarknaden hade fungerat som den borde. Fler studenter skulle söka sig till lärarutbildningen, om högre löner och en växande arbetsmarknad blev följden av den ökade efterfrågan.

Nu har inte det skett. Tvärtom. En undersökning från Lärarförbundet visar att vissa lärarutbildningar är underbelagda i hela landet. Var tredje plats saknar förstahandssökande inför höstterminen.

Därtill ska läggas att allt fler lärarstudenter aldrig avslutar sin utbildning. Många lämnar läraryrket efter en kort tid. Det försvårar lärarbristen.

Många kommuner har valt den billiga lösningen på lärarbristen: att anställa lärare utan behörighet. Tretton procent av lärarna i skolan saknar pedagogisk utbildning.

En liknande strategi lanserades av lärarutbildningskommittén i början av sommaren. En mer flexibel lärarutbildning var deras idé. Regeringen hakade på det omdebatterade förslaget att sänka kraven på svenskakunskaper för lärare.

Men lösningen på lärarbristen är inte att sänka kompetenskraven på lärarna eller att plocka in obehöriga. Det kommer att förstärka den onda cirkel skolan idag befinner sig i och fortsätta att urholka läraryrkets status.

Att skolmiljön blivit hårdare gör att läraryrket blir mindre attraktivt. Läraren tvingas allt mer att också vara speciallärare och kurator. Precis som skolan i övrigt har nämligen sådana sociala funktioner drabbats av nedskärningar.

Samtidigt hotar lärarbristen i sig att ytterligare försämra skolmiljön. Istället för att skaffa fler lärare, gör man klasserna större. Läraren får mindre tid över till varje elev.

Nu måste kommunerna förmås att betala värdiga löner för utbildade lärare. Fler friskolor vore också välkommet. Lärarna skulle gynnas av mer konkurrens om deras tjänster. Skolmiljön skulle må bra av om ansvaret fördes ned till lärare, elever och föräldrar på varje
skola.

I slutändan är lärarbristen en fråga om att sätta eleverna i centrum. Riktiga lärare kan inte köpas billigt eller massproduceras. Det drabbar bara eleven.