Datum

2003-02-17

GT 2003-02-17

Johan Karlsson

”Sverige pressas till ny droglinje” löd härom dagen en rubrik i Svenska Dagbladet. Om det ändå vore så väl.

I torsdags röstade Europaparlamentet kommissionens förslag om ”förebyggande och begränsning av risker i samband med narkotikamissbruk”.

Det låter som vanlig socialpolitikssvenska. Men i den svenska debatten är det knarkliberalism att vilja förebygga skador och begränsa risker.

Kommissionen och parlamentet vill bland annat rekommendera medlemsstaterna att erbjuda tunga missbrukare ”utbyte av kondomer, nålar och sprutor”.

En sund rekommendation, för sprutbytesprogram minskar spridningen av hiv och andra sjukdomar och gör det lättare för socialvården att komma i kontakt med narkomanerna.

De sprutbytesprogram som finns i Malmö och Lund har varit lyckade.

Till exempel hiv-smittades mer än 30 sprutnarkomaner i Stockholm under 2001. Under samma period smittades ingen missbrukare inom de skånska sprutbytesprogrammen.

Men efter 17 år betraktas sprutbytesprogrammet fortfarande som en försöksverksamhet. Sprutbyten – och därmed kommissionens rekommendation – är kontroversiella i Sverige.

- Det skulle legitimera bruket av narkotika och därmed innebära ökad kriminalitet och utslagning, säger Charlotte Cederschiöld, europaparlamentariker (m). Hon är inte ensam om att resonera så.

I decembernumret av tidskriften Arena beskriver Magnus Linton hur Sverige med visionen om ett narkotikafritt samhälle för ögonen fört en allt hårdare narkotikapolitik de senaste årtiondena.

Medan de vårdande och förebyggande insatserna skurits ned, har repressionen mot missbrukarna trappats upp.

Metadonbehandling, sprutbyten – allt som luktar acceptans stämplas ut som osvensk drogromantik och knarkliberalism. Även om det räddar liv.

Dödligheten bland tunga missbrukare är nu högre i Sverige än i något annat europeiskt land. Ändå finns inga tecken på att politikerna är beredda att tänka om.

I höstas slog den nye folkhälsoministern Morgan Johansson fast att Sverige ska vara ett narkotikafritt samhälle om tio år.

Nu är Sverige allt annat än ett narkotikafritt samhälle. En undersökning visar att andelen ungdomar i Göteborg mellan 16 och 24 år som har prövat narkotika har ökat från tio till 24 procent på sex år.

Det är allvarligt. De senaste decenniernas allt mer repressiva politik inte har avskräckt ungdomar från att pröva droger. Tvärtom.

Knarket kommer tyvärr alltid att finnas i samhället. I en internationaliserad värld går det inte hålla ett enskilt land fritt från narkotika annat än till priset av total repression.

Därför måste politiker i Sverige börja fundera på hur man kan begränsa knarkets skadeverkningar, för missbruket kommer att fortsätta att skörda dödsoffer.

Kanske kunde svenska politiker ha något att lära av sina europeiska kolleger.