Minskar riskerna med att skriva på svenska?

Håller riskerna med att skriva forskningsartiklar på svenska på att minska? Imperativen att publicera artiklar i engelskspråkiga, internationella tidskrifter är förstås så starka och generellt också så goda att det att skriva och försöka publicera forskning på svenska kan framstå som ett komplett slöseri med tid för en forskare mitt i karriären. Men trots den allmänna strukturomvandlingen av samhällsvetenskaperna tycks det mig i dag också finnas tendenser som gör det mindre riskabelt att skriva på svenska, när skandinaviskspråkiga tidskrifter sent om sider börjar få närvaro på internet.

Förutom att engelskspråkiga, internationella publiceringar värderas högre av forskarsamhället är en risk med att skriva på svenska är att man har ett så begränsat antal kanaler att försöka publicera sin forskning i, för vad gör man då om den tilltänkta tidskriften refuserar ens manus? En annan risk är att skandinaviskspråkiga akademiska tidskrifter har varit sena att ställa om till internetbaserad publicering. En tredje risk är att många skandinaviskspråkiga tidskrifter varit sena att uppgradera redaktionellt urval med dubbelblind sakkunniggranskning av manus, som allt mer etablerats som guldstandarden för vetenskaplig kvalitetskontroll.

Men det finns några trender som tycks lindra de tre riskerna.

Allt fler skandinaviskspråkiga tidskrifter publicerar sig numera på internet – mer eller mindre tillgängligt. Det innebär att de också indexeras av Google Scholar. Och medan internationellt sett obetydliga nationella tidskrifter som enbart kom ut på papper knappast indexerades av SSCI och liknande indexeringstjänster, dammsuger Google vartenda skrymsle av internet och gör det tillgängligt på ett mer öppet sätt. Ett bra exempel är Statsvetenskaplig Tidskrift, som inte bara piffat upp sin webbplats utan också lägger ut senaste numret fritt tillgängligt, artikel för artikel, via Lunds UB:s publiceringsverktyg, där man också hittar alla de tidigare 116 årgångarna inskannade och OCR:ade. En kulturgärning!

Det gör också att andra forskare faktiskt kan finna tidskrifternas artiklar genom det sökverktyg som kommit att ersätta alla andra – ja, till och med ersätta tidskriften som aggregator. Därmed torde en viktig risk med att publicera på svenska ha minskat något: Risken att ingen kan finna din forskning.

Fler skandinaviskspråkiga tidskrifter har också anammat dubbelblind kollegiegranskning av manus. Generellt gissar jag att trösklarna är lägre för att få en artikel antagen i en skandinaviskspråkig tidskrift, kanske för att antalet insända manus helt enkelt är färre och redaktionerna ju måste ha något att fylla sina nummer med och/eller för att en generösare acceptansgrad blir en redaktionell strategi för att kompensera de övriga riskerna med att skriva på svenska. Ändå: Allt annat lika ökar det förstås värdet i att få en artikel publicerad att den genomgått peer review, och inte bara redaktionell granskning.

Dessutom gör internetnärvaron att det blivit lättare för författare att hitta alternativa kanaler för sina svenskspråkiga alster. Nu har nya tidskrifter har kommit till genom att internet kollapsat kostnaderna för publicering och distribuering. Ett färskt tillskott är Filosofiska notiser, som drivs av Daniel Rönnedal vid SU. Likaså har gamla tidskrifter förbättrat sin nätvaro, vilket gör att det blivit lättare att hitta en andra eller tredje skandinaviskspråkig kanal att försöka med, om ens förstaval inte skulle gå vägen.

Med allt det sagt är det förstås ändå så att den övergripande trenden är en obeveklig internationalisering av publiceringspraktikerna i samhällsvetenskap och humaniora – och fördelarna med den omställningen överstiger vida nackdelarna. Men det är ju glädjande att de tappra galler som driver skandinaviskspråkiga tidskrifter tycks kunna uppdatera sin nisch med hjälp av nätet.

Här en förteckning över några skandinaviskspråkiga tidskrifter i gränslandet politik–filosofi–juridik–historia–högre utbildning. Har jag missat någon? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Share this:

Leave a Reply