Den 4 mars överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket sin forskningsantologi till kulturminister Parisa Liljestrand. Peter Johansson och jag bidrar med ett kapitel om rättsliga möjligheter att hävda samiska markrättigheter.
Ur inledningen:
I det här kapitlet utgår vi ifrån rättsmobiliseringsteori för att analysera vilka möjligheter som samiska grupper och individer har när det gäller att hävda samiska markrättigheter i det svenska rättssystemet. Analysen illustrerar tre teoriunderbyggda poänger om samisk rättsmobilisering. För det första, lagstiftning om rättigheter och talerätt formar vem som kan hävda samiska markrättigheter i domstol. För det andra, regler om rättegångskostnader och rättshjälp medför stora ekonomiska risker för grupper och personer involverade i sådana processer. För det tredje, mobilisering på juridikens arenor sker för att politiken inte levererar. Inom dessa tre områden lyfter vi fram mobiliseringsepisoder sedan 1960-talet. Eftersom syftet är att undersöka möjligheter och hinder för samisk rättsmobilisering har vi månat om att få med en bredd av exempel som illustrerar viktiga teoretiska poänger inom de tematiska områdena, snarare än ett systematiskt urval av rättsfall. Vi tar därför upp uppmärksammade rättsprocesser, såsom Girjas och Nordmaling som resulterade i banbrytande avgöranden i Högsta domstolen, liksom fall som fått mindre uppmärksamhet och/eller framgång. Några av de mest intressanta episoderna visar på svårigheterna att få gehör för samiska markrättigheter i det svenska rättssystemet.
Johansson P, Schaffer JK. 2026. Rättsmobilisering som metod för att hävda samiska markrättigheter i Sverige. I: Marken, vattnet, tankarna: Konsekvenser för samer av svensk politik SOU 2026:15, red. A-L Drugge, G Fur, JM Nordin, s. 1041–71.
Hela forskningsantologin kan laddas ned från regeringens webbplats.