Categories
mänskliga rättigheter Statsveteri

Nordiska klagomål till Strasbourg

Hur står sig idén om nordisk exceptionalism om vi ser till individuella klagomål under Europakonventionen för mänskliga rättigheter? Nog utmärker sig de nordiska staterna – men inte alltid för att deras medborgare finner mindre anledning att klaga till Strasbourg än andra västeuropéer. För Sverige, Finland och Island är det snarare tvärtom.
De tre skandinaviska staterna och Island var tidiga med att acceptera den individuella besvärsrätten under Europakonventionen, även om det dröjde till mitten av 1960-talet innan Sverige och Norge accepterade domstolens jurisdiktion. Besvärsrätten ger enskilda personer, organisationer och grupper rätt att klaga till Europakonventionens organ om de upplever att staten inte har respekterat deras rättigheter såsom konventionen och dess tilläggsprotokoll fastslår dem.

Categories
Forsk mänskliga rättigheter Politik Statsveteri

Nytt papper om juristerna och den politiska liberalismen i Sverige

Varför har advokater och domare spelat en så obetydlig roll i utvecklingen av den politiska liberalismen i Sverige? Det är frågan jag ställer i ett nytt arbetspapper, som analyserar det så kallade rättskomplexets roll i Sveriges politiska historia under 200 år.

Categories
mänskliga rättigheter Politik Statsveteri

Gäller rösthemligheten bara i valbåset?

Apropå den bristande valhemligheten i svenska val sände jag en fråga till Valmyndigheten om hur regleringen ser ut för att garantera valhemligheten i praktiken.

Categories
mänskliga rättigheter Politik

Tre sätt att förbättra valhemligheten i Sverige

Valdagen till ära har statsvetarkollegerna Stefan Dahlberg, Göran Duus-Otterström och jag skrivit en artikel till DN Debatt, där vi kritiserar den bristande rösthemligheten i det svenska valsystemet.

Categories
mänskliga rättigheter Statsveteri

Den praktiska vändningen och mänskliga rättigheter

Vad är egentligen den praktik vi kallar mänskliga rättigheter? Hur kan vi identifiera, avgränsa och tolka den? I ett nytt arbetspapper ger jag mig i kast med den så kallade praktiska vändningen i samhällsteori, practice-dependence i politisk filosofi och politisk-praktiska teorier om mänskliga rättigheter.