Category: Dawit och Eritrea

Mothugg fick just nys om att ett gäng riksdagsledamöter har bildat en tvärpolitisk stödgrupp för Dawit Isaak.

Utanför Eritreas ambassad på Lidingö i morgon kl 14 ska gruppen presentera vad de tänker göra och överlämna ett protestbrev till den eritreanska regimen. I gruppen ingår Cecilia Wigström (fp), Rezene Tesfazion (s), Sven Gunnar Persson (kd), Staffan Danielsson (c), Henrik von Sydow (m) och Ingegerd Saarinen (mp).

Förhoppningsvis kan den breda uppslutningen visa både Sveriges och Eritreas regering att Dawit Isaaks öde berör fler än de fåtal oppositionspolitiker som hittills gjort mest väsen i frågan.

Vad gör regeringen för att inte Dawit Isaak, den svenske journalisten som sedan tre och ett halvt år sitter fängslad i Eritrea, ska gå samma öde till mötes som Kifleyesus Ogbacristos, som nyligen dog i eritreanskt fängelse? Den frågan besvarade utrikesminister Laila Freivalds i går i riksdagen, efter interpellationer från Alice Åström (v) och Cecilia Wigström (fp).

Tyvärr ger utrikesministern inga raka besked om vad Sverige kommer att göra. Freivalds säger att Sverige verkar för att EU:s utvecklingsbistånd till Eritrea ”delvis ska få en annan inriktning”, nämligen att utveckla rättsväsendet, men vill inte infria löftet om att skicka en företrädare på hög nivå till Eritrea för att visa att Sverige sätter kraft bakom kraven. Tre månader senare överväger UD fortfarande ”på vilket sätt vi ska åka ned, vem som ska åka och hur det ska gå till”.

Att få Dawit Isaak frisläppt tycks helt enkelt inte vara en prioriterad fråga för Sveriges regering. Och ju längre UD förhalar och försummar, desto mörkare blir utsikterna för Dawit.

• As Eritrea suffers, the world looks away:

  ”On Dec. 7, the World Association of Newspapers and the World Editors Forum in Paris sought the release of Dawit Isaac, who returned to Eritrea from Sweden in 1996 to establish the Setit newspaper. Setit may have inspired the crackdown with its call for democracy in the fall of 2000.”

  Neil Skene i St Petersburg Times 30/1 2005

• ”Stockholmsmedierna blundar för Isaak”:

  ”I boken Dawit och friheten jämför Katrin Kasström tystnaden kring Dawit Isaak i storstadstidningarna med hur dessa skrivit om en svensk som greps i Grekland misstänkt för ett knivdåd och en ung man från Örebro som åkt till Afghanistan och sedan satt länge i Guantanamo. […] i stort sett är Katrin Kasströms kritik mot Stockholmstidningarna fortfarande aktuell.

  Dawit Isaak är samvetsfånge därför att han önskat fria, demokratiska riksdagsval. Det har tydligen inte gjort hans öde mer – utan mindre – intressant för stora svenska redaktioner!”

  Åke Wredén i Södermanlands Nyheter 3/1 2005

UD har inte klarat av att hjälpa de fängslade svenskarna i Eritrea för att Sverige inte har någon ambassad i landet. Det säger ambassadör Folke Löfgren, när Ekot i dag gör kopplingen som vi efterlyste i går.

Resursbrist gör att Sverige inte kan ge fängslade svenskar tillräckligt bistånd i Eritrea, säger Löfgren, som är stationerad i Stockholm, till Ekots reporter:

— Det är inte lätt att medverka till lösningen av sådana problem med hjälp av ett honorärkonsulat som vi idag har, med oavlönad personal och ingen utsänd från Sverige i Asmara. Det räcker inte för att på ett effektivt sätt sköta de här frågorna.

Sverige hade alltså kunnat göra mer för Dawit Isaak och Kifleyesus Ogbacristos om det hade funnits en ambassad i Asmara. Nå, det är ett nytt medgivande. Tidigare har det hetat att UD gör så gott de kan, men att det inte kommer hända något i fallet Dawit förrän Eritrea slutit fred med Etiopien.

Så hänger det då bara på att få öppna en ambassad? Så svårt kan det ju inte vara. Och under tiden kunde ju Sverige använda sig av de EU-ambassader som redan finns i Eritrea.