Hur ska man få Zotero korrekt referera svenskt offentligt tryck om man använder Harvardsystemet? Inte helt enkelt, tycks det.
I min forskning har jag allt som oftast anledning att citera svenskt och övrigt nordiskt offentligt tryck i artiklar jag skriver på engelska där referenser ska anges enligt någon variant av Harvardsystemet (också känt som author-date eller parenthetical referencing – kärt barn har många namn). Zotero är ju ett fantastiskt verktyg för referenshantering (och dessutom FLOSS), men jag har haft problem att hitta en citeringsstil i Zotero som korrekt återger referenser till svenskt offentligt tryck.
Offentligt tryck är exempelvis:
- Regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
- Motioner i riksdagen
- Riksdagsutskottens utlåtanden och betänkanden
- Interpellationer och frågor i riksdagen
- Protokoll från riksdagsdebatter
- Offentliga utredningar (SOU:er)
Samtliga dessa källor har, förutom en författare/utgivare och en titel, ett referensnummer, som anger vilken typ av källa det är, årtal (eller riksdagsår) samt löpnummer. Utgivningsort är ju i allmänhet Stockholm och utgivaren vanligen myndigheten, med undantag för vissa SOU:er utgivna på förlag. Att få med serienumren i referenslistan är viktigt både för precisionen (att underlätta för den som vill hitta källan) och för tydligheten (det ska framgå att det som citeras är en motion, en statlig utredning, en proposition, etc).
Till att börja med: Ibland ser man artiklar som följer Harvardsystemet i övrigt, men följer svensk konvention för att referera offentligt tryck: Istället för att ange författare/utgivare och årtal – “(Socialdepartmentet 2000; Integrations- och Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2008)” – anger man ett serienummer i parentesreferensen: “(SOU 2000:20; Prop. 2007/08:95)”. Och i referenslistan sorterar man sedan referenserna på förkortning och serienummer. Men det bryter mot Harvardsystemets generella logik – inte för inte kallas systemet också author-date: Parentesreferensen ska alltså ange författare och årtal, inget annat.
En första fråga är vilken källtyp (item type) man ska använda. Även om kanske inte allt offentligt tryck är att betrakta som lagförarbeten i juridisk mening (rättskällor) faller det sig naturligt att använda källtypen lagförarbete för alla typer av offentligt tryck, men som vi ska se nedan kan det leda till att väsentlig information utelämnas. Därför kan det vara bättre att klassa t ex SOU:er som källtyp rapport [report] eller bok [book].
Nästa fråga är då vem som är att betrakta som författare av offentligt tryck.
- Propositioner överlämnas av regeringen i statsministerns namn, men signeras av departementschefen (ministern) ex officio. Här menar jag att det är rimligt att i betrakta departementet som författare i Harvardsystemets bemärkelse.
- För statliga utredningar (SOU:er) finns ibland en kommitté med ett formellt eller informellt namn (t ex Grundlagsutredningen, Barnrättskommittén) och för enmansutredningar kanske utredaren skulle kunna ses som författare. Men givet att utredningen tillsätts av regeringen, tycker jag det är rimligt att även här betrakta departementet som författare i Harvardsystemets bemärkelse.
- Riksdagsmotioner, interpellationer och frågor skrivs av enskilda ledamöter, ibland i grupp (partimotioner och kommittémotioner). Här verkar det rimligt att betrakta de enskilda ledamöterna som författare.
- Utlåtanden och betänkanden ges i utskottets (majoritetens) namn och utskottet bör således betraktas som författare.
- För riksdagsdebatter har jag valt att ange “Sveriges riksdag” som författare i Zotero, eftersom det är till protokollet jag refererar, inte till de enskilda ledamöterna. Även om man i riksdagens databas kan följa enskilda interpellationer och svaren på dem (och således skulle kunna hänvisa till ledamotens interpellation och ministerns svar som enskilda källor) blir det enklare och tydligare att betrakta protokollet som källa, och därmed riksdagen som författare.
Ytterligare en fråga är vilket årtal som ska anges, där viss förvirring kanske rör källor som följer riksdagsåret. Men även här är Harvardsystemet strikt: Det är årtalet som ska anges. Mycket av det offentliga trycket är också exakt daterat, så det är inget problem att få med i Zoterokällan, och kan ju vara relevant information.
För några typer av offentligt tryck är också titeln ett problem.
- Ett riksdagsprotokoll har ingen egen titel: Titeln är identisk med serienumret. Så ska man då i titelfältet skriva “Protokoll 1983/84:56” och i fältet för referensnummer ange “Prot. 1983/84:56”? Resultatet riskerar bli redundant information i referenslistan. Det samma gäller författare (där man för källtypen lagförarbete kan välja mellan förslagsläggare, medarbetare och medsponsor) och utgivare (som för källtypen lagförarbete motsvaras av fältet lagstiftande organ).
- Ibland ingår serienumret i titeln som den är skriven i dokumentet, t ex: Regeringens proposition 1977/78:135 om riktlinjer för intemationellt utvecklingssamarbete m. m., men här tar jag mig friheten att redigera ned titeln till Riktlinjer för intemationellt utvecklingssamarbete m. m.
Okej, när vi väl fått in informationen i Zotero och klassat källorna rätt är nästa problem att referera korrekt. Om man anger författare och årtal enligt ovan skapar i vart fall parentesreferenserna inga problem, men däremot kan det vara krångligt att få referenslistan/bibliografin att både bli korrekt formaterad enligt Harvardsystemet och innehålla uttömmande information om källan, exempelvis serienummer. Här har jag testat olika citeringsstilar i Zotero utan att hitta någon som gör exakt vad jag vill.
Ingen av de stilar jag har testat (se nedan) lyckas få både paretensreferenser och referenslista rätt. De stilar som formaterar parentesreferenserna rätt utesluter serienumret, den stil som inkluderar serienumret utesluter annan väsentlig information och refererar titel/serienummer istället för avsändare i parentesreferenserna.
Men det går ju fint att redigera Zoteros citeringsstilar. Jag har utgått från Annual Reviews (author-date) – en minimalistisk stil som hushåller med ord och tecken i artiklar och projektbeskrivningar – och lagt in följande kodsnutt, med benäget bistånd från Zotero-forumet:
<else-if type="bill legislation" match="any">
<group delimiter=", ">
<text variable="number"/>
<text variable="authority" form="long"/>
</group>
</else-if>
Resultatet blir följande:
Annual Reviews (author-date, bill number, authority)
Det här är en stil som torde både följa author-date-systemets logik och uppfylla akribikraven för referenser till svenskt offentlig tryck.
Som synes blir det dock dubbel redundans i referenslistan för motioner. Man skulle ju kunna redigera referenslistan i efterhand eller tömma fälten lagstiftande organ och titel eller dokumentnummer i Zotero-biblioteket, men en snyggare lösning vore att reservera källtyp offentlig utfrågning för riksdagsprotokoll och formatera citeringsstilen på ett sådant sätt att redundant information utesluts. Men eftersom Zotero-källtypen offentlig utfrågning precis som lagförarbete översätts till CSL-källtypen bill, gissar jag att det knappast lär funka.
Citeringar
En proposition, källtyp: lagförarbete (Utrikesdepartementet 1978)
En motion, källtyp: lagförarbete (Swedberg et al. 1952)
Ett protokoll, källtyp: lagförarbete (Sveriges riksdag 1984)
Ett protokoll, källtyp: offentlig utfrågning (Sveriges riksdag 1985)
En SOU, källtyp: lagförarbete (Kulturdepartementet 2000)
En SOU, källtyp: rapport (Justitiedepartementet 1993)
Referenslista
Justitiedepartementet. 1993. EG och våra grundlagar. SOU 1993:14, Allmänna Förl, Stockholm
Kulturdepartementet. 2000. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1
Sveriges riksdag. 1984. Protokoll 1983/84:56. Prot. 1983/84:56, Sveriges riksdag
Sveriges riksdag. 1985. Protokoll 1984/85:63. Prot. 1984/85:63, Sveriges riksdag
Swedberg R, Elmén B, Ståhl M, Braconier J. 1952. Om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövande. Mot. 1952:AK410, Sveriges riksdag
Utrikesdepartementet. 1978. Riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m. Prop. 1977/78:135
Nedan följer en genomgång av hur olika citeringsstilar funkar out of the box för svenskt offentligt tryck.
Annual Reviews (author-date)
Parentesreferenser blir korrekta, men referenslistan saknar serienummer. Protokollens serienummer kommer med eftersom de ingår i dokumentets titel. Här framgår inte heller att motionen är just en motion eller att propositionen är en proposition. SOU:n med källtyp rapport ger rätt resultat.
Citeringar
En proposition, källtyp: lagförarbete (Utrikesdepartementet 1978)
En motion, källtyp: lagförarbete (Swedberg et al. 1952)
Ett protokoll, källtyp: lagförarbete (Sveriges riksdag 1984)
Ett protokoll, källtyp: offentlig utfrågning (Sveriges riksdag 1985)
En SOU, källtyp: lagförarbete (Kulturdepartementet 2000)
En SOU, källtyp: rapport (Justitiedepartementet 1993)
Referenslista
Justitiedepartementet. 1993. EG och våra grundlagar. SOU 1993:14, Allmänna Förl, Stockholm
Kulturdepartementet. 2000. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet
Sveriges riksdag. 1984. Protokoll 1983/84:56
Sveriges riksdag. 1985. Protokoll 1984/85:63
Swedberg R, Elmén B, Ståhl M, Braconier J. 1952. Om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövande.
Utrikesdepartementet. 1978. Riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Elsevier Harvard (with titles)
I stort sett identisk med föregående stil (mer generös med komman). Även här saknas serienummer (förutom för protokollen, eftersom de ligger i titelfältet) för lagförarbeten.
Citeringar
En proposition, källtyp: lagförarbete (Utrikesdepartementet, 1978)
En motion, källtyp: lagförarbete (Swedberg et al., 1952)
Ett protokoll, källtyp: lagförarbete (Sveriges riksdag, 1984)
Ett protokoll, källtyp: offentlig utfrågning (Sveriges riksdag, 1985)
En SOU, källtyp: lagförarbete (Kulturdepartementet, 2000)
En SOU, källtyp: rapport (Justitiedepartementet, 1993)
Referenslista
Justitiedepartementet, 1993. EG och våra grundlagar (No. SOU 1993:14). Allmänna Förl, Stockholm.
Kulturdepartementet, 2000. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet.
Sveriges riksdag, 1985. Protokoll 1984/85:63.
Sveriges riksdag, 1984. Protokoll 1983/84:56.
Swedberg, R., Elmén, B., Ståhl, M., Braconier, J., 1952. Om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövande.
Utrikesdepartementet, 1978. Riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Chicago Manual of Style (author-date), 17th ed
Parentesreferenser blir korrekta, men serienummer saknas i referenslistan för lagförarbeten. En bonus, dock, är att stilen inkluderar webbadresser om de förekommer.
Citeringar
En proposition, källtyp: lagförarbete (Utrikesdepartementet 1978)
En motion, källtyp: lagförarbete (Swedberg et al. 1952)
Ett protokoll, källtyp: lagförarbete (Sveriges riksdag 1984)
Ett protokoll, källtyp: offentlig utfrågning (Sveriges riksdag 1985)
En SOU, källtyp: lagförarbete (Kulturdepartementet 2000)
En SOU, källtyp: rapport (Justitiedepartementet 1993)
Referenslista
Justitiedepartementet. 1993. ‘EG och våra grundlagar’. SOU 1993:14. Stockholm: Allmänna Förl.
Kulturdepartementet. 2000. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. http://www.regeringen.se/sb/d/134/a/624.
Sveriges riksdag. 1984. Protokoll 1983/84:56. http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-19838456_G70956/html.
———. 1985. Protokoll 1984/85:63. http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-19848563_G80963/html.
Swedberg, Ruben, Brita Elmén, Manne Ståhl, and Jean Braconier. 1952. Om En Allmän Översyn Av Gällande Regler Om Frihetsberövande.
Utrikesdepartementet. 1978. Riktlinjer För Internationellt Utvecklingssamarbete m. m. http://data.riksdagen.se/dokument/G103135.
APA, 7th ed
APA-stilen lägger serienumren i parentesreferensen och i referenslistan, men refererar och listar inte avsändaren. Det kanske är korrekt enligt APA, men ologiskt jämfört med de flesta andra author-date-stilar. APA lägger också in ett överflödigt “no.” före serienumren. Även här kommer dock webbadresser med.
Citeringar
En proposition, källtyp: lagförarbete (Prop. 1977/78:135, 1978)
En motion, källtyp: lagförarbete (Om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövande., 1952)
Ett protokoll, källtyp: lagförarbete (Protokoll 1983/84:56, 1984)
Ett protokoll, källtyp: offentlig utfrågning (Protokoll 1984/85:63, 1985)
En SOU, källtyp: lagförarbete (SOU 2000:1, 2000)
En SOU, källtyp: rapport (Justitiedepartementet, 1993)
Referenslista
Justitiedepartementet. (1993). EG och våra grundlagar (SOU 1993:14). Allmänna Förl.
En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet, no. SOU 2000:1 (2000). http://www.regeringen.se/sb/d/134/a/624
Protokoll 1983/84:56, no. Prot. 1983/84:56, Sveriges riksdag (1984). http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-19838456_G70956/html
Protokoll 1984/85:63, no. Prot. 1984/85:63, Sveriges riksdag (1985). http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-19848563_G80963/html
Om en allmän översyn av gällande regler om frihetsberövande., no. Mot. 1952:AK410, Sveriges riksdag (1952).
Riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. M., no. Prop. 1977/78:135 (1978). http://data.riksdagen.se/dokument/G103135