Medan vi väntar på att vit rök ska stiga upp från Sixtinska kapellet och apropå Konklavens procedur för att välja ny påve: Nyligen snubblade jag över en intressant beskrivning av hur Venedigs rådsförsamling valde republikens statsöverhuvud dogen genom en blandning av val och lottning.
Hur kommer det sig att domstolsväsendet har blivit en alltmer konfliktfylld institution i amerikansk politik? Konflikten speglar inte bara polariseringen mellan republikaner och demokrater, mellan konservativa och liberaler. Dragkampen om domstolarna invovlerar också en annan mäktig aktör: advokatkåren.
Frågan om huruvida domstolars lagprövning är förenligt med demokrati är ju väl genomharvad i både empirisk forskning och normativ demokratiteori. Sällan snubblar man över något nytt. Ett undantag fann jag dock i en bok som väljer en annan ingång än den förmodade konflikten mellan domstolsmakt och majoritetsstyre och skisserar en republikansk teori som värderar lagprövningen utifrån huruvida den hindrar eller främjar dominans.
Att marknadskonkurrens främjar jämlikhet – både till vänster och till höger låter det förmodligen som ett befängt påstående, för båda ser marknad som liktydigt med avreglering. Men den republikanska idén om att konkurrens främjar både ekonomisk frihet och jämlikhet präglade en gång konkurrenslagstiftningen – tills andra idéer gjorde sig gällande. En lång läsanteckning.