Vilken roll spelar grupper i civilsamhället för att säkra tillgång till rättvisa? Det är frågan jag angriper i ett bokkapitel som kom ut i våras.
Kapitlet syftar till att analysera framväxten i Sverige av ett brokigt nätverk eller ekosystem av grupper, organisationer och personer som fungerar som oberoende leverantörer av ’tillgång till rättvisa’ – dvs säkra att enskilda medborgare faktiskt kan åtnjuta de rättigheter som lagstiftningen ger dem på pappret.
Trots att Sverige och de nordiska länderna ofta antas var ogynnsamma miljöer för rättsmobilisering och processföring har det här ekosystemet vuxit fram sedan millennieskiftet. Med utgångspunkt i teorier om rättsmobilisering och det så kallade rättskomplexet fokuserar kapitlet på tre viktiga aktörer i ekosystemet: (1) nätverket av lokala antidiskrimineringsbyråer som uppstod genom en kombination av gräsrotsinitiativ och statlig reglering och finansiering; (2) Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén) som expanderade sitt juridiska arbete med fokus på svenska förhållanden; samt (3) Centrum för rättvisa, en public interest law firm – den första i sitt slag i Sverige – som i otaliga fall hjälpt enskilda att processa mot stat och kommun. Baserat på intervjuer analyserar kapitlet också hur med centrala personer i det här ekosystemet upplever tillgången till rättvisa i Sverige.
Johan Karlsson Schaffer, 2022: “Rättvisans entreprenörer: Mobilisering för tillgång till rättvisa i civilsamhället”, i Access to Justice i Skandinavien, redigerad av Anna Wallerman Ghavanini och Sebastian Wejedal (Santérus 2022). https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4308583