Att man klarar sig bra på engelska i Sverige är en sanning med modifikation. Även om många svenskar gärna talar engelska och även om somliga myndigheter säkert ger bra service till den icke-svenskspråkige, förblir stora sjok av det svenska samhället helt lost in translation.
Ett belysande exempel: Göteborgs kommuns engelska webbplats tycks bara vända sig till turister och företag, inte till dem som bor här. Bilder på “Scandinavia’s largest amusement park” och Poseidon blandas med broschyrcopy om Göteborgsregionen som investeringsort i Skandinaviens mitt, med Göteborgsandan som draghjälp. ((Egentligen är den engelskspråkiga ingången därmed helt överflödig, eftersom den bara kort och statiskt sammanfattar information som presenteras bättre av delkommunala jippobolaget Göteborg & Co (information på tolv språk!) och samkommunala investeringsmagneten Business Region Göteborg.))
Men där finns ingenting av den information om kommunal service och politik som finns på den svenska ingången. Informationen till flyktingar och om invandring finns förvisso också på engelska (dock inte via den engelska ingången, så man måste veta var man ska leta — låt gissa att inte alltför många icke-svenskspråkiga hittat dit).
Icke-svenskspråkiga Göteborgare kan ju också tänkas vilja söka annan information om sin hemstad – som inte har att göra med deras utlänningskap. Om man bara vill veta hur man söker bygglov, var de kommunala biblioteken finns, hur barnomsorgen fungerar eller vilka politiska partier som sitter i stadens fullmäktige — då får man vända sig någon annanstans om man inte läser svenska. ((Språkpolicyn på Göteborgs webbplats strider därmed mot andemeningen, om än inte bokstaven, i Vägledningen 24-timmarswebben, Vervas riktlinjer för offentliga webbtjänster, som slår fast att “Offentliga webbplatser ska vara tillgängliga för alla och ge tillgång till samma eller likvärdig information, oavsett faktorer såsom ålder, kön, funktionshinder och etnisk och kulturell bakgrund.”))
När Göteborg skriver sin egen historia är det som en internationell, kosmopolitisk stad. Sjöfart och handel med hela världen satte staden på kartan och Göteborg blev svenskarnas port mot världen. Men världen satte också sin prägel på staden, genom de holländare, skottar och engelsmän som byggde den och genom de idéer och människor som flödade genom staden. Och för att citera Goteborg.se: “Over the years the city has consistently retained its international character.”
Not so på den officiella webbplatsen, som ger ett provinsiellt intryck. Inte Lilla London, stora Borås. Ja, inte ens det — för Borås webbplats erbjuder långt bättre information på engelska än Göteborgs.
3 replies on “Not so welcome to Göteborg”
Sant – kom att tänka på samma sak häromdan när jag skulle hämta en kompis från Stenabåten. Några engelska turister bad om directions, insåg då hur lost man är i GBG som icke-svensktalande.
Ja, fast tack vare vänliga själar som du tror jag att man klarar sig bättre i stan än just på stadens webbplats. (Själv brukar jag lotsa tyskar från Chapmans torg då och då.)
För engelskspråkiga invånare har det tillkommit flera bra informationskanaler på senare tid: The Local som ger “Sweden’s news in English” och The Monthly med den lovvärda ambitionen att göra samma sak för Göteborg.
Därför än mer märkligt att det offentliga Göteborg släpar efter.
Ja. We like The Monthly. De gör helt grymma fotoreportage. Det senaste numret är fint, men det förra war wirklich Bochum!!!