Categories
Politik

De akademiska medelmåttorna i Reinfeldts regering

Nog får man hoppas att Sven Otto Littorin tar friår för fortbildning efter avslöjandet om att han köpt sig en falsk examen från en ökänd examensfabrik. Men även bortsett från Littorins bluffexamen har Fredrik Reinfeldt inte precis valt ut de mest välutbildade redskapen i skjulet till sin regering.

Cecilia Malmström är den enda i regeringen som har disputerat — därtill i statsvetenskap vid Göteborgs universitet (finare än så blir det inte). Tobias Billström utmärker sig också, förutom en magisterexamen i historia från Lunds universitet har han också tagit en master vid Cambridge. Ytterligare nio ministrar har någon form av postgymnasial examen, även om olika yrkesexamina dominerar. ((Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Mikael Odenberg, Maria Larsson, Sten Tolgfors, Jan Björklund, Eskil Erlandsson, Åsa Torstensson och Cristina Husmark Pehrson.))

Men nio ministrar har trots att de studerat på högskolenivå inte lyckats ta någon akademisk examen, av deras biografier att döma. De anför bara opreciserade högskolestudier. ((Anders Borg, Gunilla Carlsson, Lena Adelsohn Liljeroth, Andreas Carlgren, Beatrice Ask, Mats Odell, Carl Bildt, Nyamko Sabuni, samt Sven Otto Littorin)). Göran Hägglund och Maud Olofsson tycks överhuvudtaget inte ha studerat på högskolenivå.

Vid en internationell jämförelse ter sig därför den svenska regeringen som den obildade kusinen från landet:

  • I Angela Merkels förbundskabinett har till exempel samtliga 16 ministrar utom två någon form av postgymnasial examen. Sju ministrar har doktorsexamen, inklusive förbundskanslern själv (låt vara att en tysk doktorsgrad har lägre värde än en svensk).
  • Finlands statsminister Matti Vanhanen leder en regering där 18 av 20 ministrar har en akademisk examen och fyra bär doktorsgrad — arbetsminister Tarja Cronberg är både teknologie och ekonomie doktor.
  • Nederländernas regering leds av Dr Jan Peter Balkenende, och bland hans 16 ministrar finns ytterligare fem doktorer, sju ministrar med akademisk examen och tre med postgymnasiala yrkesexamina.
  • Men vi kan också för all del jämföra med Göran Perssons sista regering. Där utmärkte sig miljöminister Lena Sommestad (fil dr och professor) och näringsminister Thomas Östros (fil lic). Ytterligare 12 ex-ministrar har någon form av akademisk eller postgymnasial examen. ((Thomas Bodström och Pär Nuder är båda jur kand, Göteborgarna Jan Eliasson och Leif Pagrotsky har varsin magisterxamen. Där fanns ocks två socionomer (Barbro Holmberg, Berit Andnor), två lärare (Lena Hallengren, Ylva Johansson), två civilekonomer (Jens Orback, Ann-Christin Nykvist). Tre före detta ministrar har läst på högskolan utan att ta examen (Göran Persson själv, Carin Jämtin och Ibrahim Baylan). Har vi glömt någon?)) Maktskiftet har alltså inneburit en kompetenssänkning i Sveriges regering.

Vem kan ta regeringen Reinfeldts medelmåttor på allvar? För en regering som säger sig vilja höja kvaliteten i högre utbildning, få upp svensk forskning i världsklass och skärpa kraven i hela utbildningsväsendet är det förstås pinsamt att hälften av dess egna minister inte har lyckats ta en examen efter gymnasiet.

Visst, akademiska meriter är inte de enda som bör räknas i politiken, men många ministar har ju inte heller utmärkt sig genom andra sorters erfarenheter, förutom partikarriären.

Och hur svårt kan det vara? Om vi nu accepterar en borgerlig beskrivning av problemen i högre utbildning i Sverige — och man behöver inte vara överdrivet borgerlig för att hålla med om att högre utbildning i Sverige har expanderats sönder — så borde väl även regeringens dropouts kunna traggla sig till en examen vid någon bygdehögskola i landet (på distans, om så krävs). De behöver ju inte ens gå över ån för att köpa examensbevis som Littorin.

Men inte ens det har de klarat av.

18 replies on “De akademiska medelmåttorna i Reinfeldts regering”

Bra post. Men vad ska det betyda att tyska doktorsexamen har mindre värde än en svensk? Det håller jag inte med om. Vad jag möjligen kan gå med på är att t.ex. en brittisk examen är mindre; de läser 3 år och doktorerar 3 år. Den svenska examen är istället onödigt lång eftersom man oftast är minst 30 när man är klar, vilket är onödigt sent.

“Visst, akademiska meriter är inte de enda som bör räknas i politiken, men många ministar har ju inte heller utmärkt sig genom andra sorters erfarenheter, förutom partikarriären.”

– Detta efter att du skrivit att de är “medelmåttor” (eftersom de saknar högre utbildning. Tja, personligen skulle jag nog också föredra fler individer med högre utbildning i regeringen. Men spelar det någon större roll? Troligtvis inte. Är det nödvändigtivs bättre med “doktorstunga” regeringar. Inte alls.

Jag har sett en del akademiker när de lämnat sin hemtama miljö, som när t ex de skall ansvara för avknoppningsföretag från våra statustyngda tekniska högskolor. Inte ovanligt är att de finaste positionerna på dessa företag delas ut efter akademisk grad. Och vilka kocko-nästen man har sett. De får “bosses bilverkstad” hemma i Västergötland att framstå som höjden av företagsekonomisk kompetens.

Så, tja. Jag tror det finns ungefär 500 viktigare saker att fokusera på vad avser en regerings sammansättning, än om de har MBAs eller PhDs. Förhoppningsvis har de en kompetens som gör att de hamnat där de är.

[Med detta sagt bör givetvis Littorin försvinna. Det är skillnad på att sakna en MBA, och att uppenbart bluffat till sig att man har en MBA. Här håller jag med om att de stora medierna är helt otroligt snälla mot ett uppenbart bedrägeri.]

En tysk doktorsexamen är inte värd mindre än en svensk, men man får tituleras doktor om man har lic:at, typ.

Er… man kan klara av en tysk doktorsexamen på betydligt mindre än tre år, så om det är måttet på kvalitet ligger den tyska graden risigt till.

För övrigt innehåller brittiska – och svenska – program handledning och kurser i en omfattning som normalt inte förekommer på motsvarande tyska doktorandutbildningar.

Vad Malte dillar om är oklart då Tyskland inte har någon licentiatexamen. Kanske är det Fairfax University han syftar på?

Intressant läsning, nice work!

Det är faktiskt en skrämmande hur en regering kan vara så kunskapssvag i jämförelse med andra europeiska länder.

Lägg till det faktum att vår skolminister är f.d. yrkesofficer med en helt annan pedagogisk kultur och bakgrund än den som “bör” råda i vår skolmiljö (militären använder sig av en väldigt enkel “gör om, gör rätt” pedagogik). Jag har själv sett fler exempel på militärskolade personer som är yrkesverksamma i skolan och där det uppstår en “kulturkrock” mellan den militära hårda och enkla pedagogiken samt den mjukare mer utvecklingsbaserade skolpedagogiken. Någon med Östros bakgrund skulle vara betydligt mer passande och kompetent.

Visst är det väl bättre att ha en regering som kan ta informerade beslut på basis av en förförståelse kring det som beslutet rör.

Ibland får man känslan av att vår regering till stor del består av “brats” och kompisar till dessa samt wannabe rock&roll stjärnor (inget namn nämnt). ;)

“Håller på längre innan de börjar”? Låter kryptiskt. Jag har i och för sig ingen referens annan än Wikipedia, men jag känner flera tyskar som fått sin doktorsexamen betydligt snabbare än så.

“Die Abfassung dieser Arbeit dauert je nach Fach zumeist zwei bis fünf Jahre”

… säger wikipedia. Är det alltså fel?

Frågan är hur meningsfullt det är att jämföra antal år man håller på. Min erfarenhet är att en tysk magisteruppsats är kvalitets- och kvantitetsmässigt likvärdig med en svensk lic (många skriver uppåt 130 sidor), vilket är ett tecken på att man har en helt annan utgångspunkt när man börjar doktorera än här i Sverige. Kanske är det det Rien menar?

Det mest avslöjande för Littorin nu när det framkommer att han köpt sin examina via Fairfax är dels att den typen av erbjudande inte sällan via suspekta spam på nätet är hyfsat enkla att kolla upp trovärdigheten på om man verkligen är seriös med sina studier.

Del två i detta scenario där han egentligen borde skämmas som en hund handlar om att han under den korta tid han suttit vid makten lyckats med att ta bort allt stöd för vuxna dyslektiker som verkligen vill kämpa med vidareutbildning för att slippa hamna längst ner i det nya svenska kastsystemet.

Det är ju inte alla som har råd att köpa sina examina även om det skulle vara enklare än att som vuxen dyslektiker verkligen försöka att ta sig upp ur fördnedringen som detta handikapp innebär.

Jag blir i och för sig inte ett dugg förvånad när det visar sig att Sven Otto Littorin som valt att genom en direkt människofientlig politik behandla handikappade så fruktansvärt illa inte kunde skaffa din egen magisterexamen på ett ärligt sätt.

En lögn är en lögn antingen den skapas 1997 på Fairfax University i USA eller på arbetsmarknadsdepartementet i Stockholm 2007!

Man kan tycka vad man vill om etiken, men “Littorinfallet” visar att akademska meriter (egentligen borde det kanske stå kunskaper) är överskattade för att lyckas klättra på karriärstegen, i synnerhet gäller det den politiska karriären.

Det kan finnas en poäng i fact-checka lite: Anders Borg har även han en doktorsexamen.

Uähhh denna insmickrande inställning till utbildning. Det lär finnas betydligt mer meningsfulla och förberedande aktiviteter politikerna kan genomgå, för att få ökad förståelse och inlevelse (viktigt…), än en masterdegree.

Ja, så därför kan man ju lika gärna köpa en låtsasexamen. Varför bråka om detaljer?

Skämt åsido. Finns det någon befattning med motsvarande ansvar och svårighetsgrad som inte kräver en universitetsubtildning? Är dessa befattningar sådana som – i enlighet med Linns argument – inte kräver förståelse och inlevelse?

Fokus har i sitt senaste nummer dessutom visat att den nya borgerliga regeringens statsrådsberednng är mer partipolitiserad än socialdemokratiska regeringars statsrådsberedningar brukar vara. Borgerliga ungdomsförbund är också mycket vanligare som språngbräda in i politiken på tjänstemannanivå än SSU. Du kanske skulle stannat i FpU? /VS

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *