Categories
Göteborg nätpolitik övervakning Politik

Antiklimax mot FRA

Näe, det här funkar inte. Dagens demo mot FRA-lagen i Göteborg blev ett antiklimax.

Inte bara då för att demonstrationer alltid lockar fram knäppgökar och den professionella protestvänstern som kidnappar oss andra som nyttiga idioter.

Roligast den här gången: Elfteseptemberkonspiracisterna som fick plocka ned sin banderoll med texten “9/11 was an inside job”. Vi tackar också Communist Workers’ Party of Iran för solidariteten. Och för den delen, den norrländske macholassen från Rättvisepartiet socialisterna som fick låna mikrofonen och förklarade att FRA-protesterna är gnistan till revolutionen. (Bäst: Lage Rahm (mp), som inte deltog i brandtalstävlingen utan istället talade om det vi kommit dit för: FRA-lagen.)

Men demonstrationen som aktionsform, som medium, känns så himlans gammeldags, vilket är extra märkligt som medelåldern förmodligen var två tredjedelar av min, men ungdomsförbunden har väl sina kanslier fulla av nedärvda banderoller, megafoner och brandtal som behöver vädras ibland.

Framför allt är det ett ironiskt antiklimax i just den här frågan: När den största internetska politiska mobilisering vi har sett hittills i Sverige ska ta fysisk form är det i form av… ett demonstrationståg.

Massmötet är ju sinnebilden för en-till-många-kommunikation. Bakom mikrofonen talarna. På torget åhörarna. Samma sak fast i större skala när tåget rör sig upp längs Avenyn och skanderar slagord inför de lördagsshoppande åskådarna. Att ömsom lyssna och ropa istället för att samtala. Halv duplex. Mer passivism än aktivism, mer 68-tänk än 99-tänk. ((Kanske också mer Sparta än Aten, för att tala med Nadia Urbinati: “In any event, directness does not mean that all speak. A ‘direct’ presence does not entail a vocal presence. This was even more so in Sparta (which until the end of the eighteenth century was taken as the model of direct government and the good republic), where the physical presence of the citizens in the assembly meant essentially a passive standing and listening, and a final resolving (by shouting) without any direct articulation of either consent or dissent.”)) Om mediet är budskapet vet jag inte riktigt vad vi ville säga i dag.

Jag trodde att vi inte jobbade så längre. ((Men för att vara konstruktiv: Skissade på roliga alternativ över en kaffe med Chris, Per och Art. Mer om det en annan gång hos Intensifier.))

20 replies on “Antiklimax mot FRA”

Johans inläggoch kritik av tokvänsterns mindre lyckade kapningsförsök. Tydligen inträffade ungefär samma sak i Malmö. Hur kommer det sig att FRA trycks upp högt på nyhetsagendan dag efter dag utan minsta tillstymmelse till avsvalning? Är det för att

Bloggtexten verkar inte så genomtänkt.I varje fall undrar jag om du är för eller emot FRA-lagen.Vad jag kan utläsa verkar du vara emot demonstrationer.Kan inte en doktorand prestera bättre i en debatt,vem ska då ta det här på allvar.

Kapningen kanske inte var särskild förvånansvärd. Däremot syntes den endast i form av Rättvisepartisten. Sen är det nog svårt att i fysisk form ersätta protestmediet som demonstrationen är.

Har du förslag på alternativa former av fysiska protester så är jag idel öra.

Även demonstrationen i Malmö blev kidnappad av protestvänstern. Folk från SUF dök upp och gick längst fram i demonstrationståget med en stor SUF-banderoll, och fick det att se ut som att det var deras demonstrationståg, trots att hela tanken med demonstrationen var att den skulle besökas av folk från hela det politiska spektrumet.

Det var förmodligen bara de som höll i skylten som var från SUF, men genom att gå längst fram med sin banderoll så såg det ut som att det var deras tåg. En av tankarna med demonstrationen var att visa upp för allmänheten att det här är en lag där man kan hitta motståndare från hela det politiska spektrumet, och SUF förstörde detta. Vi var en 7-8 stycken liberaler i Malmö som vägrade gå i “socialisternas” tåg och istället stannade kvar på Gustav Adolfs Torg.

Utan att ha varit där (jag bor inte ens i Göteborg) så sätter du fingret på varför jag drar mig för att delta i demonstrationer mot FRA-galen. Jag vill verkligen protestera mot lagen, men tycker det är något i själva demonstrationsmediet som känns obehagligt (och då tillhör jag ändå “vänstern” i någon mening). Megafoner, talkörer, och folkmassor får mig bara att känna mig illa till mods. Liten och förtryckt… Egentligen tror jag det är samma ryggmärgsreflex att massmöten är obehagliga som får mig att avsky FRA-lagen. Svårt att förklara, men en annan protestform vore roligt. Jag kan tänka mig att gå i ett demonstrationståg, bara jag slipper skriva, applådera, och ha vita eller svarta kläder.

Kort maktanalys av massmöten: De kan ses som makttekniker för att skapa publik, göra folk till åhörare, göra folk tysta.
Och maktanalys av protester och demonstrationer: Ifall de riktar sig mot makthavare, pekar på makthavare så återtillsätter de också makthavaren. Protesten gör makthavaren till subjektet och protestanten till den som vädjar: “Kan inte ni lösa våra problem.”

Förslag till nygamla former:
Karneval kring politisk fråga: Där folk deltar genom att dansa, spela och ha kul.
Mässa med fikabord där man diskuterar det man vill (snarare än det man är emot) och små verkstäder där man prövar att i liten skala lösa problemet (för några sekunder eller i liten grupp eller virtuellt).

Demonstrationer gör sig bra i media. När media hänger på så uppmärksammar politikerna det. Politikerna förstår då att folk är upprörda och att de kanske inte får så många röster. Då börjar politikerna tänka till och ändra sin politik.

Demonstrationer har alltså en indirekt påverkan på politiken.

… det är väl ingen som tror att de som röstade igenom FRA lagen lever sina liv på internet? och det är dessa personer vi måste nå.

För att slå i en spik, använd en hammare och inte en skruvmejsel.

Tack Anders för din teori om sambandet mellan demonstration och nationalstatliga politik. Jag gör en väldigt strikt, logisk prövning av den om det är ok?
Om jag förstår dig rätt så skulle en demonstration som är representativ för väljarna kunna få riksdagsledamöter att ändra sitt beslut för att de inte ska förlora röster. Så om demonstrationen bara innehåller vänster-om-centern-folk så skulle demonstrationen inte kunna påverka en borgerlig regering men däremot möjligtvis en vänsterregering. Så demonstrations-väljar-representations-teorin borde leda till att borgare bör demonstrera när det är borgerlig regering och vänsterfolk när det är vänsterregering. Annars är det bara slöseri med tid. Kan man dra den slutsatsen eller finns det fler mekanismer i demonstrationen än den du nämnde?

Det finns flera teorier inom sociologi och filosofi som undergräver teorin om demonstrations-påverkan-på-riksdagen. Om man ex använder sig av Gabriel Tarde (sociologisk klassiker) så skapar handlingar möjligheter att imitera dem, eller återanvända dem för innovationer. Vi får då imitationsströmmar – med brytningar, riktningsändringar i innovationer som skapar nya strömmar. Detta skulle innebära att man behöver tänka mer direkt aktion i bemärkelsen: Börja lösa problemet! Så att andra kan börja imitera och vi får en ström av imitationer. Justera med innovationer och skapa nya bättre strömmar.

Lyckat socialt arbete och den kooperativa rörelsen och även rättvisemärkt kan förstås som imitationsströmmar. Religionsfrihet, strejkrätten kan förstås som imitationsströmmar av olydnad där folk gav sig rättigheter som i slutändan imiterades av offentlig lag. Demonstrationer skapar möjligheten att imitera protesterandet och man får nya demonstrationer – Demonstrationer skapar och befäster alltså yttrandefrihet.

Vill man ha bort FRA skulle man då inte använda indirekta handlingar som att säga sig vara emot. Man behöver oskadliggöra FRA, leva utan FRA, lösa hur man skyddar sig mot FRA. Detta kan sedan imiteras av ex Skype, Gmail, bredbandsleverantörer, folkrörelser, företag, regeringar … Även militärens FRA kan till slut imitera detta.

Påverkans teorier bör ersättas med möjlighetsteorier (contingency). “Det där verkar vara en kul dans. Hur gör du? Va? Baksteg här? Häftigt!” Det finns ingen danslärare som lärt ut dans genom att främst prata om dans, tala om för folk att de borde dansa. “Exemplets makt”, “pröva på”, “dras med”, “träna”, “skaffa sig vanor”, “träna in reflexer” är vardagsbegrepp för det som Tarde kallar imitationsströmmar och som aktivister kallar direkt aktion.

Tja, några snabba funderingar snarare än heltäckande teori …

Varför inte använda teknologin i den fysiska protesten? Man kan tänka sig en samling på offentlig plats där man installerar ett krypterat och anonymiserat nätverk som alla kan ansluta sig till trådlöst. Sedan för man en diskussion på t ex IRC där de närvarande(men kanske även människor hemifrån vi internet, medier och politiker) försöker hitta en väg framåt. Det hela skulle fylla flera funktioner: dels som instruktion för hur man skapar egna nätverk som undgår FRA, som forum för debatt och som protest(med en mycket stark symbolik). Antagligen skulle socialist-muppar och 911-teorister hållas borta då mediet är för dem obekant.
Mitt förslag är fullt av antaganden och naivitet, så se på det som en skiss, men jag tror att en fysisk ankytning till det nätverk av anonyma och internetbaserade nätverk för motstånd som finns skulle kunna vara fruktbar.

Oberg: Jag gillar ditt förslag!
Men jag förstår det som att ditt förslag är en början på lösning snarare än protest, alltså ett sätt att börja leva det samhälle man vill ha. Det blir sedan möjligt att kopiera, förändra, inspireras av, ta delar av, ha kul med, den offentliga samling du beskriver.

Min avoghet mot ordet protest är inte en dogmatisk renlevnad utan bygger på analysen att protest vanligtvis stärker det den protesterar mot samt att reaktiva protester paralyserar den som protesterar (se Deleuze Nietzsche bok som finns på svenska).

Jag har skrivit mer om postprotest här:
http://ickevald.net/perherngren/postprotest_per_herngren.htm
Och det skulle vara intressant med invändningar, idéer eller tillägg kring texten.

En tanke – “Communist Workers’ Party of Iran” är antagligen ett betydligt mer attraktivt mål för FRA:s övervakning än fildelare och göteborgsliberaler. Vem bör stödja vem här?

Demonstrationen som form är inte överspelad.

Den är en opinionsyttring på så sätt att den, som igår i Malmö, visar att en massa människor (gissningsvis ca 1500) tycker det här är viktigt nog att resa sig ur soffan, ta sig in till stan och lägga ett par timmar av sin tid.

Det är något som politikerna imponeras av, för de vet hur pass svårt det är att få folk att komma på såna evenemang.

Vi som bryr oss om vad som händer oå nätet är trots allt en ganska liten klick, och inte många läser vad vi skriver, det är lätt att avfärda. En fysisk manifestation är mycket mer imponerande.

En mailbombningskampanj som den Expressen körde är lätt att avfärda, den innebär ingen ansträngning för den som deltar mer än att klicka på en knapp, det kan lätt avfärdas, det låter sig inte lika lätt göras med en rejäl demonstration.

I fallet i går i Malmö, så var det ingen som tog över. Alla talarna undvek att polemisera mot varandra (Utom några tjuvnyp från Muf’aren), utan talade om sakfrågan. Skillnaden mot den tidigare demon i Malmö var nog att den här gången var det ordentligt organiserat och planerat, så ingen kunde sno åt sig initiativet, och den här gången blev det en bred och folklig manifestation.

Nu måste man vara totalt okunnig och förpillad dum om man tror på medias “dravel om hur 9 11 gick till.” Var ni där då de begick sig ? Nä antog det De gjorde min brosa.Tornen rasa ” exact som en typisk rivning ” + de hördes explosioner.

Ni vet om att USA och Sverige har skrivit ett kontrakt ?

De dags kolla in vad FRA egentligen är till för

Läs http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/04/93/90057dc9.pdf

AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA AND
THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN ON COOPERATION IN SCIENCE AND
TECHNOLOGY FOR HOMELAND SECURITY MATTERS.

HOMELAND SECURITY Har inte nå me några flygplan utomlands att göra alls.

Våra Politiker gör dimridårer för svenska folket..

Demonstrationståg ÄR gammaldags, men inte meningslösa givet en stor uppslutning. Sin stora stund hade de egentligen inte 68, utan 89, när de fällde muren + div regimer.
Om hundratusen vanliga människor (med folkligt stöd) ställde sig utanför riksdagen och vägrade låta sig köras bort med mindre än hårdföra polisers hjälp hade det drivit opinion som få facebookgrupper förmår.
Det är knappast en realistisk strategi för FRA-motstånd, men den intressant frågan – som aldrig besvaras i blogginlägget – är hur en verkligt mobiliserande strategi ser ut nuförtiden?

Ola skrev: “Sin stora stund hade de egentligen inte 68, utan 89, när de fällde muren + div regimer.”

Jag undrar om det inte var folks fysiska hamrande som fällde muren.
Och demonstrationstågen i öst 89 kan förstås som direkta aktioner där demonstrationstågen i praktiken instiftade yttrandefrihet. Demonstrationstågen var ett sätt att leva det man ville ha.

Ifall vi redan har yttrandefrihet så blir inte demonstrerandet så intressant.

Så här förstår jag debatten kring postprotest:
http://ickevald.net/perherngren/postprotest_per_herngren.htm

Det är genom att innovativt leva det samhälle man vill ha – på en begränsad plats eller under en viss tid – som andra kan finslipa det kreativa skapandet. Vi får då med den klassiske sociologen
Gabriel Tardes ord: långa imitationskedjor. Upprepnings-kedjor (motstånd, kollektiv, kooperativ) kan korsa varandra. I sådana intersektioner kan olika upprepande-kedjorna motverka eller förstärka varandra. Resultatet blir samhällsförändringar. Inte av Samhället utan i myllret av alla samhällen.

Här har jag skrivit om myten om Samhället som lika med nationalstaten:
http://perherngren.blogspot.com/search/label/container-v%C3%A4rldsbild

[…] Mothugget skrev att demonstrationer ser lite märkligt ut med tanke på hur hela frågan kom upp på agendan. Det är helt enkelt gammelpolitik, massmöten med en till många kommunikation; någon slagS ledare som skall uppvigla människorna till allmän upprördhet, tvärtemot vad bloggarna är vana vid. Helt säkert är det en eller annan antidemokrat demonstrationstågen också. Folk som bara är ute efter att kasta skit på regeringen eller etablissemanget. (Men dessa finns å andra sidan i bloggosfären också.) Däremot finns det en del andra RL-aktioner som sätter mer avtryck tror jag, t.ex fick nog blommorna vid riksdagsentren efter beslutet säkert flera att haja till. Det gäller att hitta det där lilla extra i dagens mediabrus. […]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *