Kristdemokratisk knarknoja
I går öppnade kristdemokraterna Almedalsveckan med ännu ett präktigt kalkonutspel av Göran Hägglund: Skolor ska uppmuntras att tvinga eleverna att bära uniform. Jisses.
Vi hade kunnat göra oss lustiga över Hägglunds rådgivare – ni vet, de där som lanserade sin partiledare på DN Debatt med ett bekymrat försvar för hyresregleringen. Nu har de återigen gräddan av Sveriges medier samlade på en gräsmatta och så väljer de att kräva detaljregleringar av vad barn har på sig. Vilka strateger!
Men det här är förstås allvarligare än så. Lägger man kristdemokraternas utspel på hög framträder en skrämmande politisk vision. I kristdemokraternas samhälle får vi inte dricka dansk öl och alkoläsk, gå på krogen fast vi är myndiga, kolla på kabelporr, gifta oss med vem vi vill eller skaffa barn utan statlig föräldrautbildning. Och om vi ändå skulle yngla av oss ska knoddsen knarktestas redan på dagis och nu alltså även tvingas till skolan i uniform och mittbena.
Kristdemokraterna är i själva verket ett otäckt parti. Under den kontinentala kostymen gömmer sig en pingstpastor som hotar syndare inte med helvetet utan med lagstiftning.
Som Mattias Svensson konstaterar: Kristdemokraternas militanta snällism ”riktar i själva verket en krigsförklaring mot varje tänkande människas intellektuella självkänsla.” Det är Stjärn-Jerrys knarknoja – ”alla ska marschera i fina frisyrer och sjunga ’Heja samhället!’” – fast på riktigt. Hjälp!
Fast för all del, det saknas inte intern kritik. Dogge på Syskonskap sågar utspelet i ett inlägg som dryper av ironi mot hans tidigare partikamrater: ”Ett skarpt, konkret och tydligt förslag som på allvar kan motverka klädhets och mobbing i skolorna.”
Elakt så det svider.
