Who’s who i legitimitetsteorin
Mina neo-leninistiska skrivråd blev till ett helt papper, som kritiserar Allen Buchanan & Robert Keohanes teori om internationella institutioners legitimitet. Läs mer →
Gulrot att ta examen
Alliansen lovar höjt studiemedel, skriver DN. Samtidigt skriver Aftenposten om hur norska studenter drar på sig allt mer studielån, där vi lägger märke till en finurlighet i det snarlika norska studiemedielsystemet: Bidragsdelen utbetalas som ett lån, men omvandlas till ett stipendium efter avlagd examen, vilket ger studenterna tydliga incitament att slutföra påbörjade studier. Läs mer →
Neo-leninistiska skrivråd
Just nu sitter jag med Allen Buchanan & Robert Keohanes artikel om internationella institutioners legitimitet och klottrar marginalerna fulla med ”who?” och ”whom?” Läs mer →
Fem bra politisk teori-bloggar
Bara så där, rätt upp och ned: Fem bra bloggar som hör hemma i den politiske teoretikerns flödesläsare. Läs mer →
Vi föredrar Oslo för föredragen
Vi gillar att Oslo, jämfört med Göteborg, är mer uppkopplat mot internationella akademiska nätverk. Regelbundet bjuder till exempel en mängd institut, forskningsprogram och priser in prominenta forskare att hålla föredrag. Läs mer →
Fria från fängelset
Julio Cesar Galvez och Beatriz del Carmen Pedroso på taket till sitt hem i Havanna, november 2002.
Härom dagen anlände Julio Cesar Galvez, Ricardo Gonzalez och fem andra samvetsfångar, som nyligen släpptes ur kubanskt fängelse, till Spanien. Nu kräver de att bli behandlade som politiska flyktingar. Det resterande femtiotalet dissidenter som fängslades under den svarta våren 2003 lär också vänta på att få lämna fängelset och Kuba. Läs mer →
Med ett skäl gott nog vill alla övervaka
Har varje parti en hjärtefråga viktig nog för att rättfärdiga massövervakning av undersåtarna? Socialdemokraterna och Moderaterna utgör kontrollsamhällets oheliga radarpar, som tycker att närapå alla skäl är goda nog. Men även de partier som plockar poäng på att kritisera övervakningen har sina trumfande hjärtefrågor, där integritetsargumenten aldrig bjuder något verkligt motstånd. Läs mer →
Realisterna som ville rädda världen
I dag är realisterna de konservativa cynikerna, glädjedödare mot alla försök att förändra den rådande världsordningen. Men de klassiska realisterna hävdade att globala reformer både var nödvändiga och önskvärda i det långa loppet, visar William Scheuerman i en färsk artikel. Läs mer →
Det välordnade samhället och det öppna
Det rawlska paradigmet förutsätter att vi formulerar rättviseprinciper för ett idealt samhälle och sedan tillämpar dessa principer för vårt icke-ideala samhälle här och nu. De rawlske menar att vi måste ha ett sådant idealt samhälle för ögonen, även om vi kanske aldrig kommer att uppnå det, för att våra krav på förändring här och nu ska ha ett mål och en riktning. Så vad är det för ett samhälle? Läs mer →
Krig, fred och frihandel – en uppdaterad liberalism
Frihandel främjar fred, hävdar liberaler. Sanningen är så etablerad att den knappt behöver en referens. Men i en färsk artikel utmanar Edwin van de Haar denna common knowledge i IR. Inte nog med att liberaler inte kan ta patent på frihandel-främjar-fred-tesen; centrala tänkare som liberalismen skriver in i sin historia såg snarare samband mellan handel och krig. Läs mer →
