Efter två veckor av katastrofrapportering och Laila Freivalds-bashing infinner sig eftertankens kranka blekhet: Det kan väl inte bara vara hennes fel att jordbävningen inträffade?
DN:s Niklas Ekdal sprider skulden i sin söndagskolumn: ”Det var faktiskt Fritidsresor och inte utrikesdepartementet som lockade resenärerna till Thailand.”
Stig Hadenius utökade ytterligare de skyldigas skara på DN debatt i går: Eftersom resejournalisterna förmedlat samma okritiska reklambilder av turistorterna som resebyråerna, sitter de ”definitivt på de anklagades bänk efter katastrofen i Sydostasien.”
Men varför låta skulden stanna där? Flygplanstillverkarna har förstås ett ansvar för att ha tillverkat flygplan som på några timmar kan transportera folk till avlägsna resmål som Thailand och Sri Lanka.
Och fackföreningsrörelsen förutan skulle folk knappast ha så mycket semester att tillbringa på soliga stränder. För att inte tala om tryckeribranschen, som har sin beskärda del i skulden att trycka de broschyrer (och de resetidningar Hadenius åsyftar) som lockar folk till Thailand.
Så kan man fortsätta att spåra ansvaret för katastrofen och dess följder. I slutändan går förmodligen inte ens chefredaktörer och medieprofessorer fria från skuld.
6 replies on “Fler än Freivalds fel”
En orsak till tsunamikatastrofens omfattning är avsaknaden av ett varningssystem som larmar befolkningen. Ansvaret för detta ligger naturligtvis på länderna i regionen och jag är säker på att länderna runt Bengaliska viken nu kommer att skaffa sig ett sådant.
Men hur är det i Medelhavet? I Medelhavets botten och ut genom Gibraltar sund går en likadan skarv i jordskorpan som den som finns utanför Sumatra, alltså en plattskarv där plattorna trycks mot varandra och orsakar jordbävningar med oregelbundna mellanrum.
Finns det ett varningssystem för länderna runt Medelhavet? Jag har varken läst eller hört att skall finnas ett sådant. Finns inte ett sådant är det uppseendeveckande. Medelhavet randas av rika och utvecklade länder och en avsaknad av ett varningssystem i Medelhavet är mera oförståeligt än att dom fattiga länderna runt Bengaliska viken har haft andra prioriteringar att tänka på.
Freivalds är inte anklagad för att skapat eller orsakat katastrofen. Om det vore fallet vore din text adekvat.
Freivalds kritiseras för i huvudsak sin arrogans och för sina brister i att ta ansvar för en ansvarsfull post.
Det är väl ändå en helt annan sak?
Louise: Jodå, jag tycker nog att det riktats mycket befogad kritik mot regeringen på sistone. Och för en regering som ersatt ideologi med förvaltning, som slutat driva politik för att istället bara hantera problem är det förstås extra allvarligt om den inte klarar av ens det.
Likväl – eller kanske just därför – är det tramsigt att försöka sprida skulden till researrangörer och turismjournalister.
Johan,
det instämmer jag fullständigt i. Detta behov av fördelning av ’skuld’ blir väldigt tramsigt.
Det tycks mest resultera i trivialisering av ’ansvar’.
Jag har min egen lilla fundering angående regeringens senfärdighet och handlingsförlamning (även om den inte skall tas 100%-bokstavligt och allvarligt)
Sossarna är väldigt förslagna och målmedvetna med vad dom gör politiskt och med makten och skattepengarna dom har kommit över.
De gör i stort sett aldrig något bara för att det är ’det rätta att göra’ i den frågan. Istället finns det alltid ett politiskt motiv som givetvis inte torgförs öppet, men nog räknar dom röster/valkrets som kan vinnas/förloras/säkras med varje sk ’satsning’ eller bidrag eller regements/myndighetsflytt.
När det gäller att reagera på yttre faktorer blir ju den ekvationen mycket svårare. De satt säkert och räknade hur många av Thai-turisterna kunde tänkas rösta socialdemokratiskt, och konstaterade nog att detta rör i huvudsak människor med egna ekonomiska marginaler vars röster är synerligen svårköpta.
För en alltid takticerande Persson blev det nog ’overflow’ i komandocentralen. Inget drag han kunde göra skulle kunna ge (eller utnyttjas till) fördel för den egna saken.
Fattar ni vilket dilemma?
Niklas Ekdal ja….suck…han skriver alltför sällan något insiktsfullt eller smart. Och detta är bara ytterligare ett exempel. Hur fick han jobbet?