Kanske har jag missat något i min googling, men trots att många har jämfört 2011 med 1989 tycks ingen ha kopplat Mohamed Bouazizi, den tunisiske grönsakshandlare som bara alltför bokstavligen tände upproren i arabvärlden, till den grönsakshandlare Vaclav Havel gör till huvudperson i sin text De maktlösas makt (1978). ((Här ett engelskt utdrag))
Category: mänskliga rättigheter
MR-deprimerad
I mitt postfack fick jag programmet för Menneskerettighetsuka 2011, som Amnesty International arrangerar i Oslo nästa vecka. Och broschyren gör mig alldeles matt: Uppslag om förföljelse, tortyr, våldtäkt, förtryck, misshandel, krigsförbrytelser, övervakning, flykt, kollektiv bestraffning, krig och massmord varvas med glättig reklam för diverse advokatbyråer som lockar med “en fremtid i et av Norges ledende advokatmiljø”.
Det har sagts och skrivits mycket, mestadels urbota fånigt, om Twitters och Facebooks roll i upproren i Tunisien och Egypten. Polis rapporterar om ett annat verktyg som varit centralt i demonstrationerna i Kairo: Staden.
Efter MR-kulmen
Jag lekte runt med Google Book Ngram Viewer – och fick en glasklar illustration till Samuel Moyns tes att MR-diskursen sköt fart i mitten av 1970-talet och nådde sin kulmen runt millennieskiftet. Sedan dess har intresset för mänskliga rättigheter falnat, i alla fall i de böcker som ingår i Googles textkorpus.

Idén om internationella mänskliga rättigheter har en historia. Och då menar jag inte den ärorika historia vi skriver tillbaka till Moses stentavlor, Cyrus cylinder och ahimsa, eller till naturrätten, franska revolutionen och kampen mot slaveriet, utan en betydligt kortare historia.